För att kunna lära sig ett nytt språk underlättar det att kunna sitt eget. Förstå hur ett språk är uppbyggt, att bokstäver blir ett ord, att ord blir en mening och att en text har ett innehåll.
Bas KALMAR har erbjudit modersmål via skolmottagningen på grundskolan samt genom anställda på Bas KALMAR som talade arabiska då den första gruppen till stor del talade arabiska. Med tiden minskade denna grupp vilket gjort att projektets rekommendation är att starta ett bra samarbete med skolmottagningen för att tillgodose stöd på allas modersmål.
Individerna kan sitt eget modersmåls talspråk väldigt bra, har ett rikt språk men har svårt att koppla ihop ljud med bokstäver i läsinlärningen.
“Det är diskriminerande att inte kunna läsa, individer hamnar utanför samhället.”
En modersmålslärare
Modersmålsundervisningen har individbaserats i förhållande till om deltagaren kan läsa eller ej. Att undervisa vuxna som tidigare inte är vana att uppmärksamma bokstäver, ord och meningar kan ibland vara svårt. En del deltagare förstod inte syftet med att lära sig att läsa och skriva på sitt modersmål. En del hade stort intresse och ville verkligen lära sig läsa för att bland annat kunna använda lexikon i telefonen samt kommunicera med andra människor via sociala medier på sitt modersmål. Många unga analfabeter har inte fått möjligheten att gå i skola, vilket blir en märklig start på livet och hur det ska levas. Man hamnar lätt utanför samhället.
“Jag vill lära mig mitt modersmål för att kunna hjälpa mina barn att hjälpa dem med sina modersmålsläxor. Mina barn får inte glömma sitt modersmål.”
Ung mamma på Bas KALMAR
Genom att jobba på deltagarnas nivå gällande enkelhet, repetition, mycket tid och tålamod kan det bidra till ökad nyfikenhet för läsning på både modersmålet och på svenska.
Det är viktigt att förstå hur ett språk byggs upp på ens eget modersmål för att lära sig ett nytt. Att prata om detta utifrån modersmålet underlättar även den svenska undervisningen. De kan koppla samman olika delar i språkets uppbyggnad. Många skulle önska att de kunde använda lexikon. Vuxna frågar mycket, exempelvis hur man använder lexikon, vilken plats olika ord har när man ska bygga meningar.
"Sorgligt att vuxna inte kan läsa och skriva. En del har aldrig sett en bokstav. De förstår inte innebörden av ett ord. Jag har fått hjälpa till att öppna upp ögonen för dem."
En modersmålslärare
När man kan läsa så kan läsförståelsen övas, för att kunna läsa sig till information, förstå innehållet och ta till sig det. Till exempel har all Covid-19 information som kommit ut varit svår att ta till sig då de individer som kan läsa begränsat på sitt modersmål har svårigheter med att ta till sig en längre text.
Deltagarna har fått öva på att uttrycka sig i olika ämnen genom diskussion och att förmedla sin åsikt på sitt eget språk. Detta upptäckte en modersmålslärare att det fanns ett stort behov av och fick lägga mer tid på detta än vad hen hade planerat. Diskussionerna gav också resultatet i att deltagarna utökade sina ordförråd på modersmålen. Personalen på Bas KALMAR har erfarenhet av att målgruppen ofta har svårt att hänga med i tolkade samtal med myndigheter. En bidragande orsak till detta kan vara ett knappt ordförråd inom myndighetsspråk. Målgruppen har även olika sociokulturella bakgrunder vilket gör att förförståelsen varierar.
“Kvinnorna har en plats i hemmet även om de är analfabeter, men afghanska kvinnor är nedtryckta, törs inte försöka, de skäms, det gör det svårt att lära - ingen har frågat om deras åsikt, skillnad på -60 talet i Afghanistan. Då blomstrade landet, folket mådde bra. Demokrati måste byggas i varje land.”
En modersmålslärare
Olika tankar och funderingar hos deltagarna har kommit upp i modersmålsundervisningen:
“I hemländer så finns inte hjälp för dyslexi, utan om man har problem så uppmuntras man istället att sluta skolan och börja jobba.”
En modersmålslärare
Modersmålslärare menar att det egna ansvaret kunde ses tidigt. Deltagare som förstod egenansvaret, ville lära sig och gjorde läxor och hemuppgifter var engagerade. De som inte förstod egenansvaret, gjorde inget skolarbete hemma. Modersmålslärare menar att tid finns, en del prioriterar bara att göra annat.
Det finns många dialekter eller likheter med ett språk, men modersmålet är det som når hela vägen fram.
Bas KALMAR jobbar för att deltagarna ska börja SFI och projektet utgår därför från SFI:s kursplan och innehåll.
Språkstöd har visat sig vara nödvändigt för förförståelse i inlärningen och för att kunna förstå den information so