Modersmål

För att kunna lära sig ett nytt språk underlättar det att kunna sitt eget. Förstå hur ett språk är uppbyggt, att bokstäver blir ett ord, att ord blir en mening och att en text har ett innehåll.

Bas KALMAR har erbjudit modersmål via skolmottagningen på grundskolan samt genom anställda på Bas KALMAR som talade arabiska då den första gruppen till stor del talade arabiska. Med tiden minskade denna grupp vilket gjort att projektets rekommendation är att starta ett bra samarbete med skolmottagningen för att tillgodose stöd på allas modersmål.

Individerna kan sitt eget modersmåls talspråk väldigt bra, har ett rikt språk men har svårt att koppla ihop ljud med bokstäver i läsinlärningen.

Modersmålsundervisningen har individbaserats i förhållande till om deltagaren kan läsa eller ej. Att undervisa vuxna som tidigare inte är vana att uppmärksamma bokstäver, ord och meningar kan ibland vara svårt. En del deltagare förstod inte syftet med att lära sig att läsa och skriva på sitt modersmål. En del hade stort intresse och ville verkligen lära sig läsa för att bland annat kunna använda lexikon i telefonen samt kommunicera med andra människor via sociala medier på sitt modersmål. Många unga analfabeter har inte fått möjligheten att gå i skola, vilket blir en märklig start på livet och hur det ska levas. Man hamnar lätt utanför samhället.

Genom att jobba på deltagarnas nivå gällande enkelhet, repetition, mycket tid och tålamod kan det bidra till ökad nyfikenhet för läsning på både modersmålet och på svenska.

Det är viktigt att förstå hur ett språk byggs upp på ens eget modersmål för att lära sig ett nytt. Att prata om detta utifrån modersmålet underlättar även den svenska undervisningen. De kan koppla samman olika delar i språkets uppbyggnad. Många skulle önska att de kunde använda lexikon. Vuxna frågar mycket, exempelvis hur man använder lexikon, vilken plats olika ord har när man ska bygga meningar.

När man kan läsa så kan läsförståelsen övas, för att kunna läsa sig till information, förstå innehållet och ta till sig det. Till exempel har all Covid-19 information som kommit ut varit svår att ta till sig då de individer som kan läsa begränsat på sitt modersmål har svårigheter med att ta till sig en längre text.

Deltagarna har fått öva på att uttrycka sig i olika ämnen genom diskussion och att förmedla sin åsikt på sitt eget språk. Detta upptäckte en modersmålslärare att det fanns ett stort behov av och fick lägga mer tid på detta än vad hen hade planerat. Diskussionerna gav också resultatet i att deltagarna utökade sina ordförråd på modersmålen. Personalen på Bas KALMAR har erfarenhet av att målgruppen ofta har svårt att hänga med i tolkade samtal med myndigheter. En bidragande orsak till detta kan vara ett knappt ordförråd inom myndighetsspråk. Målgruppen har även olika sociokulturella bakgrunder vilket gör att förförståelsen varierar.

Olika tankar och funderingar hos deltagarna har kommit upp i modersmålsundervisningen:

• “Jag är rädd för att inte lyckas.”
• “Vad tänker alla andra?”
• “Varför ser bokstäverna ut som de gör, varför skriver man ett B som ett B?”
• “Varför finns det stora och små bokstäver?”
  

Konkreta uppgifter under lektionerna:

• Träna på en bokstav i taget, sedan ljuda ihop. Fokus på bokstävernas ljud och hur man skriver dem.
• Sammanljuda, ord och sedan meningar. Individen behöver förstå att man ska läsa allt man ser och inte gissa sig fram.
• Förstå basen i ett språk, till exempel vad ett verb är. Förstå hur en mening är uppbyggd: substantiv, verb, subjekt och objekt.
• Samtala om språk, exempelvis vad är idén bakom att kunna läsa, skriftligt språk? Mycket information är skriftlig, bra att kunna så att man kan ta till sig informationen. Efterhand fyller läsningen en funktion.
• Ofta är modersmålets grammatik svårare än svenskans. Nutid, dåtid och framtid har varit viktigt att förklara, då dessa spelar roll i allt som händer och allt vi gör.

Modersmålslärare menar att det egna ansvaret kunde ses tidigt. Deltagare som förstod egenansvaret, ville lära sig och gjorde läxor och hemuppgifter var engagerade. De som inte förstod egenansvaret, gjorde inget skolarbete hemma. Modersmålslärare menar att tid finns, en del prioriterar bara att göra annat.