Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete

Det övergripande målet för folkhälsa i Sverige är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.

Hälsan påverkas bland annat av vilka levnadsvillkor vi lever under och vilka levnadsvanor vi har. Det är just detta som folkhälsoarbetet är inriktat på.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt i flera avseenden; exempelvis förbättras den självskattade hälsan och medellivslängden ökar. Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige mycket god. Livsvillkoren är goda för flertalet i befolkningen. Bland annat fortsätter den ekonomiska standarden att förbättras. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Mot den bakgrunden är det oroande att andelen i elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasiet var 87 procent 2016, och att endast 69 procent av gymnasieeleverna tar examen inom 4 år.

Även inom området levnadsvanor går utvecklingen åt olika håll. Det är positivt för folkhälsan att både riskkonsumtion av alkohol och daglig tobaksrökning minskar i befolkningen 16-84 år. Däremot ökar andelen i befolkningen med lågt intag av frukt och grönt och andelen med stillasittande fritid, medan andelen som är fysiskt aktiva i minst 30 minuter per dag var oförändrad under det senaste decenniet.

Bilden av folkhälsans utveckling är i flera avseenden positiv, men ett undantag är flera tecken på att psykisk ohälsa ökar.

Även om hälsan i befolkningen i flera avseenden utvecklas positivt finns det också skillnader mellan grupper i samhället. Det är viktigt att analysera dessa skillnader för att kunna öka jämlikheten i hälsa.

Folkhälsoarbetet i Kalmar kommun ska bidra till att nå det folkhälsomål Kommunfullmäktige antagit för 2017:

  • Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska

Hälsa bland kvinnor och män

Hälsan hos kvinnor och män utvecklas positivt i många aspekter, bland annat ökar medellivslängden och den självskattade hälsan hos båda könen. Män har sämre hälsa än kvinnor när det gäller sjuklighet och dödlighet, vilket framgår särskilt tydligt när det gäller medellivslängd, medan den självskattade hälsan är bättre hos män än hos kvinnor. Livsvillkoren utvecklas också relativt bra för båda könen och den ekonomiska standarden förbättras men det finns fortfarande skillnader i både inkomster och delaktighet på arbetsmarknaden.

På området levnadsvanor går utvecklingen åt olika håll. Tobaksrökningen minskar bland både kvinnor och män samtidigt ökar andelen med lågt intag av frukt och grönt hos både kvinnor och män liksom andelen med stillasittande fritid. Förekomsten för riskfaktorer för ohälsa ökar bland både kvinnor och män, exempelvis övervikt, fetma och högt blodtryck.

Trots den övergripande positiva bilden av hälsans utveckling bland kvinnor och män finns tecken på det nedsatta psykiska välbefinnandet ökar i omfattning. Andelen bland kvinnor som anger nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor är något högre än andelen män. Psykiska eller somatiska besvär är också vanligare bland flickor än bland pojkar i skolåldern.

Hälsa i olika åldrar

Överlag har äldre människor sämre hälsa än unga men hälsan utvecklas mer positivt bland äldre (65-84 år) än bland unga (16-29 år). Negativa tendensen i grupper äldre är att andelen fysiskt aktiva minskar i gruppen liksom att andelen med stillasittande fritid ökar. Även andelen med riskkonsumtion av alkohol ökar i den äldre åldersgruppen. I gruppen unga ökar den psykiska ohälsan, andelen med ängslan, oro eller ångest ökar i gruppen 16-29 år medan den är oförändrad i gruppen äldre 65-84 år.

Hälsa i grupper med olika utbildningsnivå

Hälsan utvecklas överlag positivt i alla utbildningsgrupper samtidigt som skillnaderna mellan grupperna ökar. Framför allt syns skillnaderna mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial utbildning och att de ökar tyder på att den sociala gradienten i hälsa växer. Den sociala gradienten innebär att människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position de har. När det kommer till ökningen av den ekonomiska standarden förbättras den i alla grupper, dock i mindre utsträckning för gruppen med förgymnasial utbildning, som också är den grupp där sysselsättningsgraden är betydligt lägre än i gruppen med eftergymnasial utbildning. Långtidsarbetslösheten är också högre i gruppen med förgymnasial utbildning än i gruppen med eftergymnasial utbildning.

Den psykiska hälsan utvecklas inte lika positivt i gruppen med förgymnasial utbildning som i grupper med eftergymnasial utbildning, besvär såsom ängslan, oro eller ångest och nedsatt välbefinnande ökar i gruppen med förgymnasial utbildning men inte i grupper med eftergymnasial utbildning.

Hälsa i andra utsatta grupper

  • Personer med funktionsnedsättning har genomgående sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med personer utan funktionsnedsättning
  • Homosexuella, bisexuella och transpersoner rapporterar genomgående sämre livsvillkor och främst sämre psykisk hälsa i jämförelse med heterosexuella och cis-personer.
  • Migrationens inverkan på folkhälsan är oklar. Det finns indikationer på att ungefär en tredjedel av flyktingar i Sverige lider av någon form av psykisk ohälsa, barn och ungdomar är särskilt utsatta.
  • Andra utsatta grupper är de fem nationella minoriteterna i Sverige.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsans utveckling, årsrapport 2017

Utöver målet har fullmäktige beslutat om följande uppdrag:

  • Alla nämnder får i uppdrag att utifrån välfärdsbokslutet arbeta med att förbättra barn och ungas psykiska hälsa.
  • Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förebygga självmord och minska psykisk ohälsa.

Mål och uppdrag följs upp i den ordinarie verksamhetsuppföljningen men också genom att kommunen en gång varje mandatperiod tar fram ett välfärdsbokslut som mäter utfallet för befolkningen.

Fallprevention

Fallolyckor är den olyckstyp i Sverige som orsakar flest akutbesök, inläggningar på sjukhus och flest dödsfall

Äldres hälsa

Det är aldrig försent att främja äldres hälsa, ju längre vi lever med god hälsa desto större vinster