Språkstöd har visat sig vara nödvändigt för förförståelse i inlärningen och för att kunna förstå den information som ges på Bas KALMAR.
Det är svårt att göra ett bra jobb utan språkstöd i olika ämnen. Deltagarna förstår mycket fortare vad man håller på med när man har språkstöd. Man sparar mycket tid och minskar frustrationen hos både pedagoger och deltagare med språkstöd. Utan språkstöd blir det mer bildstöd, kroppsspråk och att visa konkreta miljöer och upplevelser. Det är svårt för pedagogen att veta vad som har förståtts av deltagarna utan språkstöd.
Språkstöd bör ges till alla eller om möjligheten inte finns, ge det till de man kan. När språkstöd inte går att erbjuda kan telefontolk eller Lexin användas. Det krävs också ett lugnare undervisningstempo så att man ser att individen förstår vad som sägs och kan ta till sig så mycket som möjligt av kunskapen.
Språkstödet ska kunna förklara och ha en pedagogisk förmåga för att fånga upp frågor i klassrummet och förmedla vidare till pedagogen. Det är viktigt att det finns en gemensam samsyn mellan pedagog och språkstöd för att ge rätt information till deltagare och få så stort samförstånd som möjligt. Språkstödet behöver tala om när den själv inte förstår, när deltagarna inte förstår och när pedagogen inte förstår deltagarnas funderingar eller kultur. Det är stor skillnad mot en tolk som ska vara neutral, opartisk och bara tolka det som sägs. Tolkar passar därför inte naturligt in i Bas KALMAR dagliga verksamhet.
Om språkstöd inte finns tillgängligt bör man tänka igenom hur man jobbar utan det, för att nå fram. Det enkla och tydliga kan aldrig bli för enkelt eller tydligt. Telefontolk någon gång ibland kan göra underverk. Det underlättar mycket om det finns olika språkkunskap i personalgruppen.
En deltagare utan dagligt språkstöd sa till sin modersmålslärare att hen hade varit på Bas KALMAR i två veckor men förstod inte vad Bas KALMAR gör.
Angående till exempel covid-19 så har modersmålslärare sett att om man kan läsa så kan man ta till sig information om detta, annars behövs språkstöd och samtal.
"Föräldraskapet försämras när barnen kan språket mer än föräldrar, därför måste de vuxna lära sig språket. Barn ska inte vara tolkar!"
En modersmålslärare
En fundering från SFI är om deltagarna lärt sig att se sitt eget språk när de lär sig svenska samtidigt som de har modersmålsundervisning. Det är något som verkligen inte nog kan understrykas, genom språkstöd och modersmålsundervisning blir det mer effektivt och lättförståeligt för deltagarna att lära sig ett nytt språk och hur det är uppbyggt.
Erfarenheten på Bas KALMAR visar att alla kortutbildade behöver extra mycket språkstöd det första halvåret i Sverige. Detta för att tidigt ha möjlighet att kunna ta ansvar som vuxna i sitt nya samhälle. Det skulle spara mycket tid och energi hos deltagaren men också hos exempelvis pedagoger och handläggare. Bas KALMAR har också förstått att språkstöd kan behövas på SFI och olika arbetsmarknadsåtgärder för bästa resultat in i arbetslivet.
Det finns många dialekter eller likheter med ett språk, men modersmålet är det som når hela vägen fram.
Bas KALMAR jobbar för att deltagarna ska börja SFI och projektet utgår därför från SFI:s kursplan och innehåll.
För att kunna lära sig ett nytt språk underlättar det att kunna sitt eget för att förstå hur ett språk är uppbyggt.