Våld och hot i nära relation

Socialtjänsten kan hjälpa dig som blir utsatt för våld eller som använder våld mot andra. Du kan få råd, stöd och hjälp att förändra din situation så att du kan leva utan våld.

Vi kan erbjuda stödsamtal, praktisk hjälp och stöd i kontakt med myndigheter. Om du behöver skydd kan vi också erbjuda skyddat boende eller annan tillfällig bostad.

Du kan vända dig till Mottagning vuxen, Alternativ till våld eller Alkohol- och drogmottagningen. Du hittat kontaktuppgifterna under fliken Kontakta socialtjänsten eller socialjouren.

Hjälpen är gratis och vi har tystnadsplikt. Om vi är oroliga för att ett barn far illa måste vi däremot göra en orosanmälan.

Känner du oro för att en vuxen person inte mår bra eller riskerar att fara illa? Då kan du kontakta socialtjänsten för råd och stöd eller göra en orosanmälan via en e-tjänst. Du hittar informationen här Orosanmälan vuxen

Det är aldrig okej att bli utsatt för våld eller att se någon annan bli utsatt för våld. Du kan få hjälp.

Prata med en vuxen som du litar på. Du behöver inte berätta allt på en gång. Det räcker att du börjar berätta något. Om du pratar med någon på din skola kan de hjälpa dig att få rätt stöd. De kan också hjälpa din familj.

Du kan också kontakta BRIS (Barnens rätt i samhället). Där kan du prata med någon utan att säga vem du är. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Om du ringer från en mobiltelefon kan det vara bra att radera numret från samtalslistan efteråt.
Mer om stöd och hjälp till dig som är ung Länk till annan webbplats.

Gör en orosanmälan om du vet eller misstänker att ett barn eller ungdom far illa.
Orosanmälan Länk till annan webbplats.

Mottagnings Vuxen

Behöver du stöd och hjälp? Ring mottagning vuxen på Socialförvaltningen via kommunens kontaktcenter.
010-352 00 00

Telefontider

Måndag: 8.00 - 17.45
Tisdag – Torsdag: 8.00 - 16.00
Fredag: 8.00 - 14.00

Alternativ Till Våld

Kontakta Alternativt till våld via telefon eller mejl.010-352 22 70
atv@kalmar.se

Telefontider

Måndagar: 9.00-10.00
Tisdagar: 9.00–10.00
Onsdagar: 13.00-14.00
Torsdagar: 9.00-10.00
Övrig tid svarar vi i telefon när vi har möjlighet. Det går bra att lämna meddelande på telefonsvararen så kontaktar vi dig senast nästa vardag.

Alkohol- och drogmottagningen

Kontakta alkohol- och drogmottagningen via telefon eller mejl.
010-352 22 50
alkoholochdrogmottagningen@kalmar.se

Telefontider

Måndag-torsdag: 08:00-09:00 och 15:00-16:00
Fredag: 08:00-09:00

Är du i behov av akut stöd på kvällen eller helgen?

Ring Sydostjouren.
Telefon: 020-45 39 00 Länk till annan webbplats.

Orosanmälningar

Är du orolig för en vuxen?
Orosanmälan vuxen
Är du orolig för ett barn eller en ungdom?
Orosanmälan barn

Har du blivit utsatt för fysiskt eller sexuellt våld eller övergrepp kan du alltid kontakta hälsocentralen eller en primärvårdsjour. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Primärvårdsjouren i Kalmar finns på Lasarettsvägen 41.
010-358 00 00

Akuten på Länssjukhuset i Kalmar finns på adress Lasarettsvägen 6.
112

Att vara utsatt för våld kan påverka hur du mår under lång tid. Våld kan leda till psykisk ohälsa och svåra upplevelser som är svåra att bearbeta på egen hand. Om du mår psykiskt dåligt efter att ha varit utsatt för våld kan du behöva behandling inom hälso- och sjukvården. Där kan du få stöd och vård som är anpassad efter dina behov. Kontakta hälsocentralen för att få hjälp:
1177 Länk till annan webbplats.

Här hittar du hjälporganisationer som kan du ringa eller skriva för att få stöd och vägledning.

Jag är utsatt för våld

På 1177 hittat du mer information och länkar till hjälporganisationer som du kan kontakta.
Läs mer på 1177 Länk till annan webbplats.

Jag utsätter andra för våld

På 1177 hittar du information och hjälp om du vill förändra din situation och beteende. Läs mer på 1177 Länk till annan webbplats.

Jag är ett barn som utsätts för våld eller ser våld i hemmet

Bris erbjuder samtal och stöd till barn och ungdomar.Bris Länk till annan webbplats.

Bris erbjuder även råd och stöd till föräldrar och anhöriga. Föräldratelefon Länk till annan webbplats.

Har du varit utsatt för våld i hemmet och behöver hjälp med att bearbeta dina upplevelser. Är du barn eller ungdom som upplever eller har upplevt våld i hemmet? Använder du våld, har problem med ilska och aggression på ett sätt som skrämmer, skadar eller sårar din partner och barn? Hos oss på ATV (Alternativ till våld) kan du få hjälp!

Alternativ till våld, ATV, är Kalmar kommuns öppenvårdsenhet för våld i nära relation. Vi som jobbar på ATV är utbildade socionomer och har lång erfarenhet av behandling i arbetet med våldsproblem. Vi erbjuder stöd och behandling både individuellt och i grupp. Till oss är du välkommen oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Vi kan också genomföra samtal och behandlingar med hjälp av en tolk. Det kostar ingenting, vi har tystnadsplikt, men vi omfattas av anmälningsplikt när det gäller oro för barn.

Du kan som invånare i Kalmar kommun själv kontakta ATV och prova behandlingssamtal i upp till fem tillfällen. Om du därefter vill fortsätta i behandling krävs ett bistånd hos socialförvaltningen. Vi hjälper dig i den ansökningsprocessen på ett tryggt och säkert sätt.

Kontakta oss

Alternativ Till Våld
010-352 22 70
atv@kalmar.se

Telefontider

Måndagar: 9.00-10.00
Onsdagar: 13.00-14.00
Torsdagar: 9.00-10.00

Övrig tid svarar vi i telefon när vi har möjlighet. Det går bra att lämna meddelande på telefonsvararen så kontaktar vi dig senast nästa vardag.

Besöksadress

Södra Långgatan 34 i Kalmar

Fysiskt våld i nära relation

Fysiskt våld kan handla om slag, sparkar, örfilar, kraftiga knuffar, strypgrepp och användande av tillhyggen och vapen.

Sexuellt våld i nära relation

Sexuellt våld är när någon gör sexuella saker mot en annan persons vilja. Det kan handla om att någon pressar, tjatar eller tvingar sin partner att ha sex eller göra sexuella handlingar.

Sexuellt våld kan också vara våldtäkt eller annan sexuell handling som någon inte vill vara med på.

Enligt lagen måste sex alltid bygga på samtycke. Det betyder att alla som deltar ska vilja vara med. Det är viktigt att veta att en person inte alltid kan säga nej. Vid rädsla eller chock kan man bli tyst, stelnad eller ha svårt att göra motstånd. Då saknas också samtycke.

Psykiskt våld i nära relation

Psykiskt våld handlar om att skada eller kontrollera någon med ord, hot eller andra handlingar. Det är en vanlig form av våld i nära relationer. Det kan vara svårt att upptäcka, men det kan påverka den som utsätts mycket negativt.

Det kan till exempel handla om att:

• hota att slå någon eller tvinga någon till sex
• hota att skada sig själv eller andra personer som är viktiga för den utsatta, till exempel barn eller föräldrar
• kontrollera vad en person får göra, träffa eller säga
• använda elaka, kränkande eller nedvärderande ord
• hindra någon från att trösta sina barn
• hindra någon från att söka vård för sig själv eller sina barn

Materiellt våld i nära relation

Våld kan också riktas mot saker och djur. Den som använder våld kan förstöra saker hemma för att skrämma, såra eller kontrollera andra i familjen. Det kan vara saker som betyder mycket för en partner eller ett barn, till exempel personliga ägodelar eller leksaker. Det kan också handla om att ta sönder eller ta bort saker som behövs i vardagen, till exempel en mobiltelefon eller en bil.

Våld kan även riktas mot husdjur. Att hota eller skada ett djur är ett sätt att skrämma och kontrollera andra i familjen.

Ekonomiskt våld i nära relation

Ekonomiskt våld handlar om att kontrollera någon genom pengar och ekonomi. Det kan till exempel vara att en person bestämmer över familjens pengar eller kontrollerar sin partners ekonomi. Den som utsätts kan behöva be om pengar för att kunna köpa det som behövs i vardagen. Det kan också vara att någon tar lån i partnerns namn eller hindrar partnern från att ha ett eget bankkonto.

Ekonomiskt våld kan även innebära att en person får betala för mat, kläder och andra nödvändiga utgifter, medan den som använder våld lägger sina pengar på sig själv och sina egna intressen.

Digitalt våld i nära relation

Digitalt våld är när någon använder mobiltelefoner, datorer eller internet för att kontrollera, hota eller skada någon annan. Digitalt våld handlar ofta om kontroll och övervakning. Det kan drabba personer i alla åldrar, men är särskilt vanligt bland unga.

Det kan till exempel handa om att:

• skicka hotfulla sms, mejl eller meddelanden
• sprida rykten, bilder eller information på sociala medier
• ta över någon annans konto på sociala medier
• sprida nakenbilder utan tillåtelse, så kallad hämndporr
• använda appar för att kontrollera var någon befinner sig

Våld mot personer med funktionsnedsättning

Att inte få den hjälp man behöver kan också vara en form av våld. En person med funktionsnedsättning kan vara beroende av stöd från sin partner i vardagen. Det kan till exempel handla om hjälp att förstå information, förflytta sig, se eller höra. Om partnern medvetet lämnar personen utan den hjälp och det stöd som behövs kan det vara en allvarlig kränkning och en form av våld.

Att neka någon hjälp för att kontrollera, skada eller straffa personen är aldrig okej.

Våld mot HBTQIA+-personer (Homo, Bi, Trans, Queer, Intersexuell, Asexuell +)

Hbtqia+-personer som utsätts för våld kan vara extra sårbara. Många hbtqia+-personer riskerar att möta fördomar, diskriminering eller negativa reaktioner från andra. Det kan göra det svårare att söka hjälp eller berätta om sin situation.

När våld sker i en nära relation kan den som använder våld rikta sig mot personens hbtqia+-identitet. Det kan till exempel handla om att:

• hota att berätta för andra att personen är hbtqia+, om personen inte är öppen med det
• utnyttja personens rädsla för att bli utsatt för hat eller diskriminering
• medvetet använda fel pronomen eller på andra sätt kränka personens identitet

Detta är exempel på psykiskt våld som syftar till att kontrollera, skrämma eller bryta ner den som utsätts.
Läs mer: Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer Länk till annan webbplats.

Våld i unga relationer

Våld i ungas relationer är när en ung person utsätter sin partner för våld eller själv blir utsatt för våld av sin partner. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller digitalt. Det kan ske i en pågående relation, men också efter att relationen har tagit slut. Våld kan även förekomma mellan personer som träffas, dejtar eller har sex med varandra utan att vara ett par.

Bland unga är det vanligt med digitalt våld, till exempel kontroll, hot eller kränkningar via mobiltelefon, sociala medier eller andra digitala tjänster.

Hedersvåld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att en familj eller släkt vill kontrollera en person för att skydda familjens rykte eller heder. Det kan innebära att en person inte får bestämma över sitt eget liv. Till exempel kan personen inte få välja sina kläder, sina vänner eller vem hen vill vara tillsammans med.

Exempel på hedersrelaterat våld och förtryck är hot och kränkningar, kontroll, våld, tvång att gifta sig, barnäktenskap och könsstympning.

Flickor och kvinnor drabbas oftast, men även pojkar, män och hbtqia+-personer kan utsättas. Alla som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har rätt att få stöd, hjälp och skydd.