Teori

En bild med böcker i en lång rad med en gul bakgrund.

Deltagarna kom ofta med felaktig eller ingen information som bland annat att deras barn drack Coca-Cola varje dag, bar tunna skor på vintern eller att pommes frites är nyttigt.

Språkstöd användes på hälsolektionerna till en början som en tolkfunktion vilket efter ett tag reducerades. Personalen upptäckte att den raka tolkningen och översättningen bidrog till att deltagarna ofta slutade lyssna på ansvarig pedagog samt att det blev en envägskommunikation. För att minska språkbarriärer och minskad språkutveckling så ändrade personalen upplägget gällande språkstöd genom att undvika direkt tolkning. Bildstöd och enklare ord och meningar blev alltmer framträdande. Friskvårdspedagogen bad om hjälp alternativt att deltagarna frågade språkstödet när de inte förstod. Språkstödet kunde även fråga deltagarna vad de hade förstått och inte.

Ämnet hälsa

Inom ämnet hälsa är det viktigt med regelbunden undervisning under lång tid, då vi kunde se att det efter tid landade i deltagarna. Eget ansvar är nödvändigt för att teorin ska kunna förstås och tas i bruk. Därav fick deltagarna ofta skriva ner eller fotografera de läxor som skickades med hem.

Bildstöd och praktisk teori har använts till största del i ämnet hälsa. Deltagarna har aktivt fått se, smaka, känna och utöva den teoretiska kunskap som låg till grund för den praktiska utformningen. Lektionsuppläggen har byggts på en teoretisk del med mycket bildstöd och enkla ord samt meningar. Deltagarna har sedan praktiskt fått använda sig av det teoretiska innehållet i form av tipspromenad, bingo, memory, gissa rätt och fel, charader, med mera.

Kost och mat

Deltagarna har fått information om måltider och dess innehåll, äta på bestämda tider för att lära och orka hela dagen. De har även fått information och råd om vilken kost man bör äta om man rör på sig mycket eller lite, ålder och stadie i livet så som sjukdom och graviditet. Kunskap om bra och dålig mat för både kropp och tandvård har deltagarna också fått ta del av.

Deltagarna har även övat mataffär och apotek både i klassrum på Bas KALMAR men också i verkligheten:

  • hur handlar man?
  • vad det kostar det?
  • I vilka matvaror finns det mycket socker?
  • Vad ska man tänka på?

Sjukvård i Sverige

Bas KALMAR har förmedlat kunskap om antibiotika, hur och varför man kan bli resistent. Projektet har även informerat om sjukvården i Sverige; när, hur och varför ska man använda 1177, SOS, apotek, hälsocentral, akuten?

Deltagarna har fått träna på att ringa och boka tid till läkare. De har tränat på akutsituationer, hur man ringer till en ambulans och när vårdcentralen kan vara behjälplig kontra akutmottagning.

Personlig hygien och tandvård

Bas KALMAR har lagt relativt stort fokus på hygien och tandvård då kunskapen har varit bristande hos vissa deltagare.

  • Vad är en deodorant?
  • Hur många centimeter tandkräm ska man använda?
  • Hur ofta byter man underkläder och varför är tvättmedel bra?

Sömn

Sömn har varit en betydande del i hälsoundervisningen och många deltagare testade aktivt friskvårdspedagogens tips om bättre sömn hemma. Bas KALMAR har pratat om att det är en fördel att lägga undan sin telefon och undvika skärmar ett par timmar innan läggdags, att socker bör undvikas för framförallt barn på kvällen, andning vid sömnsvårigheter, med mera.

“Jag vågar nu gå till förskolan med mina barn då jag kan prata lite med personalen. Jag har även börjat äta frukost då jag tänker mer på hälsa.”
Ensamstående flerbarnsmamma

Fler sidor inom friskvård och hälsa

Om Bas KALMAR:s arbete med friskvård och hälsa

Bas KALMAR har försökt att utvidga målgruppens tankesätt och kunskaper kring ämnet friskvård och hälsa.

Rörelse

Att informera om de positiva effekterna med fysisk ansträngning har varit en viktig beståndsdel i projektet Bas KAL

Senast uppdaterad: 9 december 2021
Publicerad: 28 juli 2021