Klimatanpassning

En ökad mängd växthusgaser i jordens atmosfär gör att klimatet håller på att förändras.

Mängden växthusgaser, till exempel koldioxid, i atmosfären påverkar temperaturen. En höjd temperatur ger ett förändrat klimat med bland annat fler värmeböljor och torrperioder, fler intensiva skyfall och en höjd havsyta.

Hur stor temperaturökningen blir beror på hur snabbt utsläppen av växthusgaser och avskogning kan stoppas. Det i sin tur beror på vilka politiska beslut och avtal som fattas både globalt och nationellt. Människans beteende spelar också en stor roll, vi kan gå före politiska beslut och agera för minskad klimatpåverkan.

Utifrån de klimatscenarior som finns kan vi se att Kalmar kommun påverkas på många sätt. Fler och mer intensiva värmeböljor är en hälsorisk. Torrperioder blir utmanande för lantbruket. Samhället behöver anpassas till stigande vatten i åarna och översvämningar vid skyfall. Kalmars kustnära områden kommer påverkas av en höjd havsyta.

Havsnivåhöjningen har med temperaturen att göra. När det blir varmare utvidgas havsvattnet och tar större plats. Höjningen beror också på att glaciärer och landisar smälter. Effekterna av den globala havsnivåhöjningen blir mest märkbar i södra Sverige, där landhöjningen är mycket liten.

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) sammanställer all forskning och gör prognoser över havsnivåhöjningen. Deras bedömning är om våra utsläpp av växthusgaser är oförändrade, eller ökar, under de närmaste årtiondena så kan havsnivån globalt ha stigit med cirka en meter till år 2100. Oberoende av klimatscenario kommer havsnivån att stiga långt efter år 2100. Lyckas vi inte minska vår påverkan på klimatet kan nivån vara cirka 2,5-3 meter högre än idag år 2200.

Stormar eller kraftiga lågtryck göra att havsytan höjs, hastigt och kortvarigt. Hur högt det blir varierar, men rekord på drygt en och en halv meter över medelvattenstånd har observerats vid flera av SMHIs mätstationer. Höjningarna sker främst under hösten och vintern. Normalhögvatten brukar inträffa någon eller några gånger om året. Ett 100-årshögvatten inträffar i snitt en gång per hundra år. Det innebär att flera 100-årshögvatten kan inträffa med bara några års mellanrum och sen dröjer det ett par hundra år till nästa gång. Ett extremhögvatten händer mer sällan än så.

SMHI:s bedömning är att havsnivåerna i södra Sverige kommer vara väldigt lika de globala medelvärdena. Det innebär att vi tar höjd för en havsnivå som är cirka en meter över dagens år 2100 och 2,5-3 meter år 2200, utifrån risken att utsläppen av växthusgaser och avskogningen inte snabbt minskar. Viktigt att tänka på är att högvatten utgår från medelvattenståndet. Det betyder att om medelvattenståndet stiger ett antal decimeter i framtiden blir den faktiska havsnivån vid ett högvatten lika mycket högre. Kalmar kommun kommer att följa forskningen och prognoserna noga, för att kunna anpassa lösningar efterhand som kunskapen ökar.

Man delar in åtgärderna i fyra kategorier: anpassa, skydda, attackera och flytta. Anpassa innebär att man bygger bostäder så de ska klara en översvämning, till exempel att husen står på pelare eller att bottenvåningen är översvämningsbar. Vallar och murar mellan havet och bebyggelsen är exempel på skydd. Det som kallas attack innebär att man flyttar strandlinjen ut i havet genom utfyllnad. Det sista alternativet är att överge området och flytta bebyggelsen till högre mark inåt land.

Det mesta som byggs, och alla större nya områden, omfattas av en detaljplan. När en detaljplan tas fram utreds en mängd olika frågor där havsnivåhöjningen är en av dem. Utifrån den kunskap som finns när planen görs fattas sedan beslut genom avvägningar mellan olika intressen. I nya planer kan lösningar göras på olika sätt. Det kan till exempel fungera att bygga på platser som ligger lägre med vissa anpassningar. Sådana anpassningar kan vara att höja upp marken eller se till att byggnader tål en tillfällig översvämning vid framtida extremhögvatten.

Kalmar kommun avser att bevaka och utreda hur kommunens kustnära områden ska skyddas framöver.

Senast uppdaterad: 22 juli 2022
Publicerad: 9 april 2021