Hur kommer en detaljplan till?
En detaljplan är ofta det första steget som tas när något ska byggas. Det är bara kommunen som kan göra en detaljplan. Det beror på att vi enligt lag har ensam rätt att bestämma över hur mark och vatten får användas. Kommunen har ett så kallat planmonopol.
Hos oss är det samhällsbyggnadskontoret som ansvarar för detaljplaner. En gång i halvåret gör kommunens planutskott en prioritering av vilka detaljplaner vi ska jobba med under kommande halvår.Till prioriteringslistan
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I detaljplaner får kommunen reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse. Detaljplanen innehåller planbestämmelser som får rättsverkan. Bedömningen som görs i detaljplanen utgör ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för exempelvis bebyggelse.
Detaljplanen syftar till att säkra att mark- och vattenområden inom planområdet används till de ändamål som de är mest lämpade för. En detaljplan kan tas fram både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en bestämd process som syftar till att berörda ska få insyn i projektet, få fram ett bra beslutmaterial och förankra planförslaget.
Det finns tre processer som en detaljplan kan följa: begränsat förfarande, standardförfarande och utökat förfarande.
Se mer om detaljplaneprocessen i filmen nedan.
Initiativet till en detaljplan kan komma från vem som helst, men oftast är det en enskild fastighetsägare, ett byggföretag eller kommunen själv som har ett behov av en detaljplan.
Kommunen kan stå för kostnaderna om planen bedöms vara av strategiskt intresse, men man kan också bestämma att beställaren ska betala för arbetet.
För att på ett systematiskt sätt bedöma i vilken ordning detaljplanerna ska genomföras bedöms planen efter sju prioriteringsgrunder. Det är kommunstyrelsens planutskott som gör prioriteringen två gånger per år.
Det är på dessa grunder planutskottet gör sina prioriteringar:
- Demografi
Denna grund beskriver de demografiska behoven, exempelvis förskola, skola och bostäder för äldre. - Volym
Antalet bostäder, verksamheter med mera i det tänkta bygget. - Genomförbarhet
Här görs en bedömning av sannolikheten att projektet verkligen genomförs. - Samhällsviktig
Hur stämmer planens syfte med vad som anges som samhällsviktigt i kommunens verksamhetsplan och översiktsplan? - Riktlinjer bostadsplanering
Hur stämmer planens syfte med kommunens riktlinjer för bostadsplanering i kommunens verksamhetsplan, översiktsplan och grönstrukturplan? - Kommunal ekonomi
Hur stora kommunala investeringar kräver ärendet. - Personella resurser
En sammanvägning av bedömd arbetstid för att göra detaljplanen görs.
I samband med beslutet utses en planarkitekt, en tjänsteperson i kommunen som ansvarar för arbetet med detaljplanen.
Karta över prioriterade detaljplaner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Planarkitekten sätter med utgångspunkt i översiktsplanen i gång med att utreda och undersöka platsen och förutsättningarna. Bland annat ska man ange hur gator och allmänna platser ska utformas, liksom kvartersmark och eventuella vattenområden. Sättet att redovisa i materialet är standardiserat.
Till varje detaljplan hör en plankarta och en planbeskrivning som anger syftet och förklarar innehållet. Planbeskrivningen ska också ange vilka eventuella åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras.
Planhandlingarna kan också utgöras av illustrationskarta, behovsbedömning, miljökonsekvensbeskrivning, samrådsredogörelse, granskningsutlåtande samt andra eventuella utredningar.
När planhandlingar finns framtagna tar samhällsbyggnadsnämnden beslut om detaljplanen ska gå ut på samråd eller inte. Vid beslut om att gå ut på samråd skickas planhandlingarna till bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Information om samråd, hur länge det varar och vart synpunkter lämnas, ges på kommunens anslagstavla och hemsida. Är detaljplanen av allmänt intresse annonseras det även i tidningen. Samrådet syftar till att tidigt i detaljplanearbetet få in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget.
Nästa steg i processen är granskning. Godkänns planförslaget av samtliga i samrådskretsen kan detaljplanen antas direkt efter samrådet.Detaljplaner på samråd
Synpunkter som inkommit under samrådstiden sammanställs och planhandlingarna bearbetas eventuellt. Beslut om att gå ut på granskning tas i samhällsbyggnadsnämnden. Granskningens syfte är att visa det eventuellt bearbetade planförslaget som kommunen har för avsikt att anta. Samtidigt ges berörda intressenter en sista möjlighet att lämna synpunkter.
Nästa steg i processen är antagande.Detaljplaner på granskning
Synpunkter som inkommit under granskningstiden sammanställs och planhandlingarna bearbetas eventuellt. Leder bearbetningen till att kommunen gör nya förändringar i förhållande till granskningshandlingen kan det bli nödvändigt att skicka ut förslaget på förnyad granskning. Huvudregeln är att det är kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet att anta planen. I vissa fall (när planen inte är av stor vikt eller principiell betydelse) delegeras beslutet till kommunstyrelsen eller samhällsbyggnadsnämnden.
När antagandebeslutet har fattats meddelar kommunen länsstyrelsen och andra berörda att en ny detaljplan är antagen. Samtidigt publiceras beslutet på kommunens anslagstavla och hemsida, ibland också i tidningen. Efter publicering inleds en tre veckors prövotid. Under dessa tre veckor har de sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter och inte anser sig fått dem beaktade möjlighet att överklaga.
Den som vill överklaga ska skicka en skrivelse till kommunen där man anger vad man vill ha överprövat. Kommunen har då möjlighet att ompröva beslutet. Om man väljer att inte göra det överlämnas överklagandet till länsstyrelsen för prövning. Det beslut länsstyrelsen fattar kan i sin tur överklagas till mark- och miljödomstolen.
Nästa steg i processen är laga kraft.
Om ingen överklagar detaljplanen så vinner den automatiskt laga kraft efter att prövotiden avslutats. Laga kraft innebär att en dom eller ett beslut taget av en domstol eller myndighet inte längre kan överklagas. Om beslutet överklagas inleds en överklagandeprocessen som leder till att detaljplanen antingen vinner laga kraft eller upphävs.
Hela processen fram till att en ny detaljplan vinner laga kraft tar ca ett år, men större eller särskilt komplicerade detaljplaner tar ofta längre tid.
Detaljplanens genomförandetid är 5, 10 eller 15 år. Detaljplanen gäller även efter genomförandetiden gått ut, men de byggrätter som detaljplanen reglerar är inte längre garanterade.
Med byggrätt menas i vilken omfattning som en tomt/fastighet kan bebyggas.