Våld i nära relationer

Årets resultat visar att:

• 22 procent av kommunerna har en aktuell skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare ska säkra skolgången för barn i skyddat boende.
  Kalmar saknar rutin för hur handläggare ska säkra skolgången för barn i skyddat boende.
  
  
• De flesta kommuner uppger att de under det senaste året har genomfört fortbildning inom området våld i nära relationer som riktar sig till handläggare som utreder våldsutsatta vuxna (95 procent) respektive barn som utsatts för eller bevittnat våld (92 procent).
  I Kalmar har handläggare, både för vuxna och barn, fått fortbildning inom området våld i nära relationer.
  
  
• 8 procent av kommunerna uppger att de inom området våld i nära relationer systematiskt följt upp resultaten av insatser till enskilda vuxna, sammanställt dem på gruppnivå och använt dem för att verksamhetsutveckling.
  I Kalmar görs ingen systematisk uppföljning av resultaten.
  
  
• Få kommuner uppger att de inom området våld i nära relationer använt enskildas uppfattning om kvaliteten i verksamheten, för att utveckla myndighetsutövningen (12 procent) respektive utförarverksamheten (11 procent) för vuxna som utsatts för våld av närstående.
  I Kalmar har undersökning gjorts och använts för att utveckla utförarverksamhet men inte för myndighetsutövning.

• 35 procent av Sveriges kommuner uppger att de har en aktuell skriftlig rutin för att inte röja skyddade personuppgifter vid handläggning och genomförande av beslutade insatser till våldsutsatta vuxna i myndighetsutövningen.
  Kalmar saknar rutin för att inte röja skyddade personuppgifter vid handläggning och genomförande av beslutade insatser till våldsutsatta vuxna i myndighetsutövningen.

• 15 procent av Sveriges kommuner har en aktuell skriftlig rutin för hur handläggare ska säkra skolgången för barn i skyddat boende.
  Kalmar saknar rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende.
  
  
• 10 procent av Sveriges kommuner uppger att de systematiskt följt upp resultaten av insatser till enskilda vuxna som de sammanställt på gruppnivå och använt för att utveckla verksamheten.
  I Kalmar görs ingen systematisk uppföljning av resultaten.
  
  
• Fler kommuner uppger att de under det senaste året har genomfört fortbildning inom området våld i nära relationer som riktar sig till handläggare som utreder våldsutsatta vuxna (93 procent) respektive barn som utsatts för eller bevittnat våld (86 procent).
  I Kalmar har handläggare, både för vuxna och barn, fått fortbildning inom området våld i nära relationer.
  

Öppna jämförelser inom området våld i nära relationer bygger på enkäter till landets samtliga kommuner. Öppna jämförelser görs i samverkan mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Syftet är att stimulera kommunerna att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Redovisningen ger möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner.

Årets resultat påvisar att;

Det är få kommuner som har aktuella överenskommelser om samverkan med externa aktörer. För enskilda som har behov av samordnade insatser från flera aktörer är samverkan central. Inom våldsområdet finns flera viktiga samverkansaktörer. Sammantaget visar resultaten att det skett en positiv utveckling då flera kommuner samverkar med akutmottagningar, 20 procent. Kommunerna samverkar i störst utsträckning med kvinnojourerna, 33 procent. Andelen kommuner som samverkar med vuxenpsykiatri, ungdomsmottagningar, primärvården och polisen ligger stabilt, någonstans mellan 20-25 procent. För dessa områden behöver samverkan generellt utvecklas och förbättras. Kalmar kommun har samverkansavtal med Hälso- och sjukvården och kvinnojour. Bra upparbetade rutiner för samverkan med polis finns, dock saknas en skriftlig samverkansöverenskommelse.

Fler kommuner behöver utarbeta en skriftlig rutin för hur handläggare ska säkra skolgången för barn i skyddat boende. Årets resultat visar att det fortfarande är få kommuner som har en sådan utarbetad rutin, 14 procent. Kalmar kommun är en av kommerna där det saknas.

Det är få kommuner, endast 9 procent, som systematiskt följer upp resultaten av insatser till enskilda, sammanställer dem på gruppnivå och använder dem för att utveckla verksamheten. Kalmar kommun tillhör de 81 procent som inte systematiskt följer upp resultaten.

Resultaten av de öppna jämförelserna grundar sig framför allt på svar från den webbenkät som skickades till kommuner och stadsdelar under våren 2017.

OBS! Resultatet stämmer inte helt överens med de uppgifter som lämnats in.

De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser ger inte en heltäckande bild av förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför nödvändigt att resultaten bedöms och analyseras. En handlingsplan kommer att upprättas för de förbättringsområden som identifieras