Årets resultat visar bland annat:

Andelen kommuner som uppger att de har genomfört individbaserad systematisk uppföljning, ISU, har ökat något jämfört med tidigare år. Nedan presenteras andelen kommuner som uppger att de har arbetat med olika delar av ISU:

• målgruppens behov, 23 procent (jämfört med 20 procent 2025),
• verksamhetens stöd och/eller insatser till enskilda 22 procent (jämfört med 21 procent 2025),
• stöd och/eller insatsers resultat för de enskilda 20 procent (jämfört med 18 procent 2025).

Kalmar har inte har genomfört individbaserad systematisk uppföljning

Det är något fler kommuner som i år uppger att de erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen. Det är 24 procent av kommunerna som uppger det jämfört med 19 procent 2025, en ökning med 5 procentenheter.

Kalmar erbjuder inte arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen

Andelen kommuner som uppger att de erbjuder stödprogram till närstående/anhöriga till personer med skadligt bruk och beroende har ökat med 3 procentenheter sedan den senaste mätningen – från 66 procent 2024 till 69 procent år 2026.

Kalmar erbjuder stödprogram till närstående/anhöriga till personer med skadligt bruk och beroende

Årets resultat visar bland annat:

• Nyckeltalet för väntetid för nybesök inom missbruks- och beroendevården är 4 till 7 dagar för 56 procent av kommunerna. Knappt en femtedel, 19 procent, av kommunerna uppger 3 dagars väntetid till första besök. I 16 procent av kommunerna är väntetiden 8 till 14 dagar.

Väntetiden för nybesök inom missbruks- och beroendevården i Kalmar kommun är 4 till 7 dagar.

• Det är enbart 14 procent av kommunerna som i årets öppna jämförelser uppger att de har en aktuell skriftlig rutin om att erbjuda enskilda att ta med stödperson på möten inom socialtjänsten.

I Kalmar finns rutin om att erbjuda enskilda att ta med stödperson på möten.

• 20 procent av kommunerna uppger att de använder standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbruk- och beroendeverksamhet som underlag vid uppföljning av insatser till enskilda. Det är en minskning med 6 procentenheter jämfört med 2023. Då var motsvarande resultat 26 procent.

I Kalmar används standardiserade bedömningsmetoder som underlag vid uppföljning av insatser till vissa enskilda. Uppföljning sker även av övriga enskilda men då inte med standardiserad bedömningsmetod.

Årets resultat visar bland annat: 

• Screeningverktygen Audit och Dudit används för att identifiera skadligt bruk och beroende av alkohol samt drogrelaterade problem. Andelen kommuner som uppger att de använder verktygen har minskat inom socialtjänstens samtliga områden jämfört med 2021. Inom områdena ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer ses de största minskningarna när det gäller användning av Audit och Dudit.

I Kalmar kommun används screeningverktygen Audit och Dudit inom alla områden förutom LSS-vuxen.

• Bakgrundsmåttet väntetid för nybesök inom missbruks- och beroendevården visar att 56 procent av kommunerna i år erbjuder en tid för nybesök inom 4–7 dagar. Knappt en femtedel, 18 procent, av kommuner uppger 3 dagars väntetid till första besök. Väntetiden 8–14 dagar har minskat. Det är en försiktigt positiv utveckling.

I Kalmar är väntetiden för nybesök 4–7 dagar.

• Det är 22 procent av kommunerna som i år uppger att de erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS- modellen till personer med missbruks- eller beroendeproblematik. Det är en ökning på två procentenheter jämfört med 2021. Stora kommuner erbjuder insatsen i störst utsträckning.

I Kalmar erbjuds inte den arbetsrehabiliterande insatsen IPS för målgruppen.

Årets resultat visar att:

• Bakgrundsmåttet väntetid för nybesök inom missbruks- och beroendevården visar att hälften av kommunerna i år erbjuder en tid för nybesök inom 4 – 7 dagar. Den genomsnittliga tiden till ett bokat nybesök är längre jämfört med tidigare år. En lägre andel kommuner uppger 3 dagars väntetid till första besök medan väntetid inom 4–7 och 8–14 dagar ökar. Flera kommuner uppger dock att akuta ärenden alltid prioriteras.

I Kalmar är väntetiden för nybesök 4–7 dagar.

• Drygt en fjärdedel (24 procent) av kommunerna svarar att de använder standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbruk och beroendeverksamhet som underlag vid uppföljning av insatser till enskilda. Uppföljningar från standardiserade metoder kan även användas vid systematisk uppföljning.

I Kalmar används FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet. Standardiserade bedömningsmetoder som underlag vid uppföljning av insatser till enskilda används men inte för alla.

• En femtedel (20 procent) av kommunerna uppger att de erbjuder den arbetsrehabiliterande insatsen IPS. IPS innebär att den enskilde ges individuellt stöd i att finna och behålla ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Årets resultat på länsnivå visar att Södermanland och Uppsala är de län som erbjuder insatsen i störst utsträckning.

I Kalmar erbjuds inte den arbetsrehabiliterande insatsen IPS för målgruppen.

Årets resultat visar att:

• Andelen kommuner som uppger att de använt resultat från brukarstyrd brukarrevision för verksamhetsutveckling i år är 12 procent. Resultatet för indikatorn har varit låg de senaste tre åren, mellan 9 och 13 procent.

Kalmar har under 2020 påbörjat en brukarstyrd brukarundersökning på Alkohol- och drogmottagningen, resultat från den kommer presenteras hösten 2021.

• Det är 16 procent av kommunerna som uppger att de har en aktuell rutin att erbjuda enskilda att ta med stödperson på möten. Indikatorn har ökat jämfört med tidigare år men det är fortfarande en låg andel.

I Kalmar finns inte en aktuell rutin att erbjuda enskilda att ta med stödperson på möten.

• 19 procent av kommunerna uppger att de erbjuder Bostad först. Att erbjuda ett stabilt boende är ett förbättringsområde för många kommuner då avsaknaden medför en risk att människor som är i behov av ett tryggt eget boende lever kvar i utsatthet.

Kalmar arbetar inte fullt ut enligt modellen Bostad först då socialtjänsten redan idag uppfyller mycket av det som ingår i modellen. Kalmar kommun har infört ett arbetssätt som i stort motsvarar idéerna med Bostad först.

• Andelen kommuner som uppger att de använder den standardiserade bedömningsmetoden FREDA-kortfrågor är i år 85 procent. Indikatorn har befunnit sig på en hög nivå de senaste tre åren.

I Kalmar används FREDA-kortfrågor.

• Färre kommuner uppger i år att de har en aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld. Det är 52 procent vilket är en minskning med 8 procentenheter jämfört med 2020.

I Kalmar finns en rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld, uppföljning av den har påbörjats i samband med att hela området följs upp både inom socialförvaltningen och kommunövergripande.