Barn- och ungdomsvård

Öppna jämförelser barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser av socialtjänstens barn- och ungdomsvård bygger på enkäter till landets samtliga kommuner. Öppna jämförelser görs i samverkan mellan  Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Syftet med "Öppna jämförelser" är att stimulera kommunerna att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Redovisningen ger möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner.

Årets resultat visar att:

  • 25 procent av barnhandläggarna har socionomutbildning och mindre än ett års erfarenhet av barnutredningar och andelen med mer än fem års erfarenhet har minskat från 50 procent 2014 till 36 procent 2019I Kalmar har 19 procent av barnhandläggarna socionomutbildning och mindre än ett års erfarenhet av barnutredningar. 38 procent av handläggarna har mer än fem års erfarenhet.
  • Mellan åren 2014 – 2019 har andelen kommuner som lämnar information till alla placerade barn om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga och tillsynsmyndighetens funktion Barn- och ungdomslinjen ökat från 42 till 48 procent.
    I Kalmar lämnas information om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till socialsekreterare till alla placerade barn, men inte information om IVO:s funktion "Barn- och ungdomslinjen".
  • 37 procent av de kommuner som genomfört en brukarundersökning inom myndighetsutövningen har använt resultaten för att utveckla verksamheten.
    Kalmar genomför brukarundersökning inom myndighetsutövningen och resultatet används till att utveckla verksamheten.


2018 års resultat visar att:

  • 48 procent av Sveriges kommuner lämnar information till placerade barn om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga och IVO:s funktion Barn- och ungdomslinjen.
    I Kalmar lämnar man denna information till placerade barn.
  • 15 procent av Sveriges kommuner använde resultaten från systematisk uppföljning för att utveckla öppenvården.
    Kalmar har inte använt resultat från systematisk uppföljning för att utveckla öppenvården.
  • 25 av Sveriges kommuner kan enkelt ta reda på hur många barn som varit delaktiga i sin egen utredning, uppdelat på kön och ålder ur sitt verksamhetssystem. BBIC:s variabellista bidrar till att stärka e-hälsan då den ger möjlighet att mena och mäta på samma sätt.
    I Kalmar kan dessa uppgifter inte enkelt tas ut ur verksamhetssystemet.
  • 57 procent av barnhandläggarna har socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar.
    Kalmars personalsystem stödjer inte uppgifter om erfarenhet av barnutredningar hos personalen.

Sammanfattning av kommunens resultat 2017

Av jämförelsen framkommer att socialförvaltningen i Kalmar kan erbjuda flera olika manualbaserade insatser i öppenvården. Det saknas dock i många fall aktuella överenskommelser för samverkan kring enskilda ärenden. En enskild kan exempelvis behöva insatser från flera olika myndigheter och för att samordna insatserna bör överenskommelser arbetas fram.

Systematisk uppföljning är fortfarande ett utvecklingsområde för de flesta kommuner, så även för Kalmar. En anledning till att det är få kommuner som har sammanställt resultatet av insatserna på gruppnivå är
svårigheten att ta fram statistik. Socialförvaltningen dokumenterar arbetet med barn och unga i dokumentationssystemet BBIC, som på nationell nivå har reviderats för att framöver kunna stödja kommunernas arbete med systematisk uppföljning.

Så används resultatet

I socialförvaltningen genomförs årligen flera kvalitetsmätningar. Resultaten för dessa ingår sedan i det årliga målarbetet. I målarbetet analyserar resultaten både på en övergripande nivå men också för varje enhet. På så sätt väljer förvaltningen vilka kvalitetsresultat som ska användas för förbättringsarbete.

I förbättringsarbete involveras de som berörs av området för att se hur vi kan förbättra vår kvalitet. Det kan vara medarbetare, chefer, anhöriga eller personer som har stöd från oss. När förbättringsarbetet är genomfört gör vi en ny kvalitetsmätning för att se om vi har blivit bättre. Vårt mål är att hela tiden tydliggöra vår kvalitet men också ta reda på hur vi kan bli bättre.

Sammanfattning av kommunens resultat 2016


Av jämförelsen framkommer att socialförvaltningen i Kalmar har aktuella rutiner för den interna samordningen i enskilda ärenden mellan barn- och ungdomsvården och alla andra delar av verksamheten . Däremot saknas aktuella överenskommelser när det gäller extern samverkan med till exemepel skola, förskola och barn- och ungdomspsykiatri. Enskilda kan ha behov av insatser från flera myndigheter och för att samordna insatserna bör överenskommelser arbetas fram.

Systematisk uppföljning är fortfarande ett utvecklingsområde för de flesta kommuner, så även för Kalmar. En anledning till att det är få kommuner som har sammanställt resultatet av insatserna på gruppnivå är svårigheten att ta fram statistik. Socialförvaltningen dokumenterar arbetet med barn och unga i dokumentationssystemet BBIC, som på nationell nivå nyligen har reviderats för att framöver kunna stödja kommunernas arbete med systematisk uppföljning.

De uppgifter som presenteras i "Öppna jämförelser" ger inte en heltäckande bild av förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför nödvändigt att resultaten bedöms och analyseras. Efter analys av resultatet för Kalmar kommun kommer handlingsplaner att upprättas för de förbättringsområden som identifieras.

Fler sidor inom jämförelser, service och kvalitet i verksamheter

Brukarundersökningar socialförvaltningen

Brukarundersökningarna är en del i arbetet att ständigt förbättra socialförvaltningens verksamhet

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet 2018

SCB:s medborgarundersökning

Invånarna ger Kalmar kommun gott betyg

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning

Vård och omsorg om äldre

Öppna jämförelser 2014 är den femte rapporten om vården och omsorgen av äldre

Senast uppdaterad: 27 juni 2019
Publicerad: 3 juli 2017