Mikroskog

En mikroskog är precis vad det låter som – en skog i mindre format. Den planteras ofta i stadsmiljö för att ge plats åt naturen på oväntade och outnyttjade områden. Mikroskogen ökar krontäckningen i ett område och främjar biologisk mångfald.

Visionen med en mikroskog är att efterlikna en "vanlig skog", men på en betydligt mindre yta. Genom noggrann plantering med utvalda växtarter går det snabbare att få en mikroskog att växa jämfört med hur en naturlig skog utvecklas. Kalmars första mikroskog kommer växa fram på grönytan mellan Södra vägen och Gasverksgatan.

Mikroskogens roll för en hållbar stadsmiljö

Kalmar kommun planterar mikroskogar i stadsmiljön som en del av arbetet med att skapa hållbara och klimatanpassade områden enligt principen 3-30-300, men en mikroskog är inte tänkt att ersätta vanlig skog. I städer är målet med mikroskogar att bidra till ökad krontäckning, vilket innebär att en större del av marken täcks och skuggas av trädens kronor. Detta hjälper till att kyla ner omgivningen, förbättra luftkvaliteten och skapa livsmiljöer för fåglar och insekter, vilket stärker den biologiska mångfalden. Mikroskogen blir samtidigt en avkopplande plats där människor kan uppleva naturen på nära håll i stadens omgivning.

3-30-300

Kommunens arbete efter principen 3-30-300 fokuserar på att bland annat öka krontäckningen för att skapa grönare miljöer som kan mildra den urbana värmeeffekten och hjälpa staden att bättre hantera stora regn. Gröna miljöer i staden bidrar också till att öka livskvaliteten. Sifforna baseras på riktlinjen att alla i en stad ska kunna se minst tre träd från sin bostad, varje stadskvarter ska ha minst 30 procents yta som skuggas av trädkronor och alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.

Vilka typer av växter och träd ska planteras?

Mikroskogar innebär planteringsytor med tätt planterade små plantor av olika träd och buskar, för att efterlikna naturen och skogen. Den täta planteringen gör att de unga plantorna gynnar varandra och växer snabbt. När snabbväxande träd som till exempel al och björk blivit stora, kan de gallras bort för att ge plats åt mer långsamväxande slutträd som ek och lind. Vid planteringen av Kalmar kommuns första mikroskog grävdes 450 plantor ned, fördelade enligt följande:

Träd

• Skogslönn
• Klibbal
• Vårtbjörk
• Avenbok
• Fågelbär
• Skogsek
• Sälg
• Rönn
• Skogslind

Buskar

• Hassel
• Slån
• Vildapel
• Fläder
• Getapel
• Nyponros