Bygdepeng

Ett geografiskt område såsom en by, tätort eller stadsdel med ett fungerande byalag eller förening eller intresseförening kan ansöka om ekonomiskt stöd för att utveckla sin bygd.

Det är olika grupper eller nätverk som aktivt vill verka för utvecklingen av den egna bygden. Krav ställs på att gruppens utvecklingsarbete kommer invånarna i området till gagn och att utvecklingsgruppen finns och verkar i bygden.

Ansökan skall göras av en förening eller organisation med giltigt organisationsnummer. Föreningen skall samverka med andra föreningar, sockenråd, byalag, samhällsföreningar, intressegrupper eller privatpersoner som vill vara delaktiga och påverka.

Ett krav är att föreningen som ansöker välkomnar alla i bygden som vill vara delaktiga i projektens arbete samt förankrar projektidéerna med invånarna i bygden eller området så att ansökan representerar allas önskemål.

Privatpersoner och företag kan inte ansöka.

Bygdepengen söks till kostnader för utvecklingsarbete med målsättning att stärka den lokala identiteten, försköning och förbättringar av lokala mötesplatser eller ytor, evenemang, aktiviteter för att bevara kultur och naturmiljöer, profilering och marknadsföring av den egna bygden med mera. Bygdepengen kan inte användas till drift och löpande underhåll av anläggningar. Med normalt underhåll menas sådant som alltid ska göras oavsett om bygdepengen finns.

Bygdepengens storlek bör inte överstiga 150 000 kronor (inklusive moms) beroende på utvecklingsarbetets omfattning och planerade kostnader. År 2022 finns totalt 2 miljoner att ansöka om.

Den lokala utvecklingsgruppen skall välkomna alla intressenter i bygden som vill medverka. Finns det flera konstellationer eller föreningar i samma ort, by eller stadsdel så skall dessa samverka för att med gemensam röst ansöka om bygdepengen. Bygdepengen kan inte användas till lönekostnader eller löpande underhåll. Vidare kan inte bygdepeng ges till renovering eller anläggande av vägar (oavsett väghållare), belysning och lyktstolpar kopplade till elnät eller till vägvisningsskyltar och skyltar som visar hastigheter. Bedömning och tilldelning av bygdepeng görs med hänsyn till kommunens långsiktiga planer.

Sökande förbinder sig att följa de regler och lagar som kan beröras som till exempel bygglov. Sökande skall uppvisa skriftligt lov eller avtal med berörd markägare vid projekt som ej uppförs eller planeras på egen ägd mark. Kommunen friskriver sig från löpande underhåll och tillsyn av genomförda aktiviteter eller byggnationer. Detta görs genom ett avtal mellan sökande förening och kommunen. Privatpersoner och företag kan inte ansöka.

När bygdens ansökta och beviljade projekt är avslutat och redovisat kan bygden inkomma med ytterligare ansökningar. Bedömning och tilldelning av ytterligare bygdepeng till samma förening och område görs med hänsyn till hur den geografiska spridningen av bygdepengen har fallit ut i kommunen i övrigt.

Kommunstyrelsens arbetsutskott fattar beslut om bygdepengen vid fyra tillfällen per år. Ansökningsperiodernas deadline är 1 mars, 15 maj, 1 september och 1 december under 2022. Landsbygdsutvecklaren och kommundelsutvecklaren bereder ärendena och Kommunstyrelsens arbetsutskott fattar beslut.

När ert projekt har beviljats skrivs ett avtal mellan föreningen och kommunen om förutsättningarna för bygdepeng. När avtalet är returnerat till kommunen görs en utbetalning till ert angivna konto.

Kostnaderna och utfallet för utvecklingsarbetet skall redovisas i en ekonomisk sammanställning tillsammans med en kort beskrivning efter avslutat projekt. Kvitton eller verifikationer skall kunna uppvisas om detta efterfrågas.

När projektet/projekten är genomförda bör detta offentligt uppmärksammas där representanter från kommunen skall ges möjlighet att medverka. Vid de projekt där det är möjligt skall det anslås att projektet är uppfört med stöd från Kalmar kommuns bygdepeng.