Sociala medier är en central del av unga människors liv och med det ökar det digitala våldet. Anna som arbetar som kurator inom högstadieskolorna i Kalmar möter många ungdomar som både utsätts och utsätter andra för kränkningar på sociala medier och internet.

- Många tänker att en bild stannar mellan två personer eller att bilden bara är här och nu. Men många gånger möter jag ungdomar som mår väldigt dåligt när en bild på dem själva i en känslig situation sprid till fler personer än den bilden var ämnad till från början, säger Anna Rosell, kurator för högstadieelever i Kalmar.

Det är lätt att känna sig säker bakom en skärm eller på sin mobiltelefon när man inte behöver möta en person ansikte mot ansikte. Då är det enkelt att skriva en nedsättande kommentar.

- Ibland är det menat som ett skämt, men de glömmer hur det känns för personen som de skämtar om. Det digitala våldet blir avhumaniserat när det sker bakom en skärm, men skadan hos den som utsätts blir lika stor, säger Anna.

Samtal med ungdomarna handlar också om trygghet på nätet om man exempelvis får sexuella bilder eller blir pressad att skicka sexuella bilder.

- Vi ger råd och stöd i hur de kan agera i sådana situationer, vem de kan vända sig till. Många gånger kommer vi även i på frågan om porr som också är något som ungdomarna utsätts för och ger en skev bild av verkligheten, säger Anna.

Även ord gör stor skada. Det psykiska våldets kränkningar och kontroll skapar sår som ibland är svåra att se.

- Unga tjejer upplever att pojkvännen ibland är som dr Jekyll och mr Hyde, att han ena stunden är snäll och andra stunden elak med hårda ord. Flera berättar om hur de på grund av det psykiska våldet känner sig fula, smutsiga och inte värda något, säger Anna.

Våld finns i alla samhällsklasser och i alla åldrar. Det är därför viktigt att informera och skapa förståelse för vilka konsekvenser våldet kan få redan i tidig ålder.

Sexuellt våld bland unga

I skolan får eleverna sexualundervisning i årskurs 8. Men undervisning om sexualitet, samtycke och relationer sker också i andra former under åren som eleverna befinner i skolan. De kommer in på ämnet under lektionen när de till exempel lär sig om lag och rätt. Då kan ämnen som samtycke och barnpornografi komma upp.

- Då finns det chans för läraren att diskutera aktuella ämnen i ungdomarnas värld som kopplat an till lag och rätt. Till exempel att förklara hur innehav av en bild som är tagen på någons kön, en så kallad dickpick, kan leda till ett brott då det blir barnpornografi. Det är bara lärarens fantasi som sätter gränser för hur våld och kränkningar kan tas upp i undervisningen, säger Anna.

Det händer även att kuratorerna på högstadiet möter ungdomar som utsatts för sexuellt våld.

- Jag möter unga tjejer som har äldre pojkvänner som går på gymnasiet som går med på saker som de egentligen inte är redo för. De är rädda att bli lämnade om hon inte går med på det, säger Anna.

Även kuratorerna på ungdomsmottagningen i Kalmar möter våldsutsatta ungdomar som behöver bearbeta det de varit med om. Till ungdomsmottagning kan personer upp till 23 år komma. Majoriteten av de personer som kuratorerna på ungdomsmottagningen träffar är ofta mellan 15 – 22 år.

- Vi träffar många unga tjejer som berättar för oss om det sexuella våld de varit med om. Det kan vara allt från pojkvänner som tjatar sig till sex, att de känner sig tvingade till sexuella handlingar och rena våldtäkter, säger Andreas Eliesersson, kurator på ungdomsmottagningen.

Många unga tjejer upplever skam och skuld över det de utsatts för. Det leder ofta till psykisk ohälsa och skadad självkänsla. De tar på sig ansvaret för våldet och det är viktigt att prata om att ansvaret ligger hos våldsutövaren.

- Vi pratar mycket om samtycke och vad det faktiskt innebär. Att det inte behöver vara att man säger nej, utan man kan till exempel visa med kroppsspråket att man inte vill och det är också ett nej. Vi informerar också om vilket stöd som finns att få i samhället, säger Anna.

På ungdomsmottagningen har kuratorerna ofta återkommande samtal med ungdomarna men ibland behöver de mer hjälp.

- Ibland behövs mer stöd och hjälp än vad vi på ungdomsmottagningen kan erbjuda. Då kan vi skicka exempelvis skicka remiss till BUP (barn och ungdomspsykiatrin), säger Andreas.

Ungdomar som utsätts för våld kan alltid prata med kuratorn, skolsköterskan eller andra vuxna de har förtroende för i skolan. De kan även vända sig till ungdomsmottagningen.

- Det viktiga är att inte gå och bära på det själv, att inte behöva känna sig ensam. Och är man orolig för en kompis kan man också komma till oss och berätta om det, säger Anna.

”Alice”

När Alice för första gången suttit inne hos kuratorn på sin högstadieskola hade hon inte vetat att det var en form av våld hon upplevt. Hon hade trott att det var hennes fel alltihop. Men efter flera samtal med kuratorn så började hon sakta förstå att det inte var hennes fel.

Allt började för fem månader sedan. Hon hade börjat träffa Johan och hade blivit riktigt kär. Han var några år äldre och det var spännande att vara tillsammans med honom, hon kände sig äldre än sina 15 år. Allt hade varit roligt och de hade hittat på massor tillsammans. Sen hade han börjat ge förslag på andra saker. Saker som hon kände att hon nog inte ville göra. Men Johan ville och vad skulle han säga om hon inte ville.

Det första var en bild. Han ville ha en bild på henne att alltid ha med sig. De vara bara till honom, igen annan skulle få se den. Till slut skickade hon bilden. Hon kände sig så nervös, för hon var topless på bilden. Men det var fortfarande spännande. Mer spännande än något hon någonsin upplevt förut.

Sen började Johan prata om sex. Jämt pratade han om det, till den dagen då pratet övergick till tjat. Hon kände sig så liten då. Hon var inte redo, det kände hon. Men Johan ville och Johan betydde så mycket för henne. Till slut gick hon med på det, fast det kändes fel från början till slut.

Sen kom den där dagen för en månad sen när Johan gjorde slut. Han ville inte vara tillsammans längre och Alice kände hur hon krossades. Sen tog det bara några dagar så började ryktet om att hon redan höll på med en annan kille, men det var inte sant. Sen kom hennes kompis fram till henne en dag efter skolan och visade en bild som någon hade skickats till henne. Alice kropp frös till is och hon ville helst av allt bara försvinna. Bilden var på henne, bilden hon skickat till Johan.

Inom några timmar kom orden. Hora. Äcklig. Slampa. Alla ord gjorde ont och hon spenderade kvällen gråtandes i sängen. Hur kunde Johan ha gjort så här mot henne?

- Att sprida den bilden är inte ok, det är en kränkning och det är faktiskt olaglig, sa kuratorn.

- Men det var ju jag som skickade den, sa Alice.

- Ja, men du skickade den bara till din pojkvän. Att han sen vill hämnas på dig är inte ok. Du är också bara 15 år och då är det barnpornografi också, säger kuratorn.

Inom några dagar hade bilden tagits bort. Kuratorn hade pratat med hennes föräldrar sagt att de inte behövde skälla på henne nu, att Alice redan visste att hon inte skulle ha skickat bilden. Utan att Alice istället behövde deras stöd för att ta sig igenom det här.

Alice pratar fortfarande med kuratorn då och då. Tillsammans med föräldrar och lärare hade hon och kuratorn planerat för en väg framåt.

- Jag får fortfarande höra att jag är en slampa ibland, men inte lika ofta, säger Alice.

Alice finns inte på riktigt, men det som hände Alice är inte unikt. Kuratorerna på Kalmar kommun möter många barn och ungdomar i sitt arbete som bär på liknande historier och får vara med om liknade resor.

Bra att veta

Läs mer om En vecka fri från våldkalmar.se/veckafrifranvald

Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningen i Kalmar Länk till annan webbplats.umo.se - digital ungdomsmottagning Länk till annan webbplats.Youmo - flerspråkig ungdomsmottagning Länk till annan webbplats.