Våld i nära relation är våld oavsett vem som utsätts. Personer med funktionsnedsättning är en extra sårbar grupp, där det ofta förekommer en beroendeställning till våldsutövaren.

Alla former av våld kan förekomma mot personer med funktionsnedsättning. Ulrika som egentligen heter något annat, jobbar som socialsekreterare på socialtjänsten i Kalmar och möter människor som utsätts eller har utsatts för våld. Hon säger att våldsutövaren kan vara vem som helst i personen närhet.

- För personer med funktionsnedsättning finns det ofta både anhöriga och andra människor runt omkring. Våldsutövaren behöver inte alltid vara en anhörig, utan någon som personen med funktionsnedsättning är i beroendeställning till, säger Ulrika, socialsekreterare.

Utöver anhöriga kan våldsutövaren till en person med funktionsnedsättning vara en personlig assistent eller andra som personen med funktionsnedsättning är i beroendeställning till, som en god man eller annan stödpersonal. Ibland kan en anhörig även vara den personliga assistenten.

Orosanmälan

Förståelsen för vad som är våld och att kunna signalera om något inte känns rätt är olika och det kan också vara svårare beroende på vilken funktionsnedsättning personen har. Socialtjänsten kan få in orosanmälningar om våld i nära relation från andra aktörer. Ibland är det den våldsutsatta som själv kontaktar socialtjänsten för att få stöd.

- När vi blir kontaktade av den våldsutsatta vill de ibland bara fråga om råd eller veta om det är våld de utsätts för. Ibland är de redo att berätta vad de är utsatta för och önskar stöd från oss. Det är olika för varje individ och vilka förutsättningar de har. Det är inte ovanligt att de minimerar våldet de utsätts för under de första samtalen med oss, säger Ulrika, socialsekreterare.

För en person med funktionsnedsättning kan våldet bland annat handla om att en rullator avsiktligt placeras långt från sängen, att möbler flyttas för att försvåra för en blind person eller bli kallad för kränkande ord. Men det kan också handla om fysiskt våld där personen utsätts för exempelvis slag, sparkar eller hårda tag som gör ont. Det handlar om situationer som gör att personen inte känner sig trygg.

- Det kan också handla om ekonomiskt våld när en funktionsnedsatt person är beroende av någon annan för att få pengar, som i sin tur utnyttjar situationen. Det kan vara en anhörig, god man eller annan person som har tillgång och kontroll över personens ekonomi, säger Ulrika, socialsekreterare.

Det finns hjälp att få – oavsett vem du är

Det är inte ovanligt att en våldsutsatt kommer i kontakt med olika verksamheter inom kommunen när de är redo att ta emot hjälp.

- Under utredningen kan vi komma fram till att flera olika insatser behövs för att skapa en trygg miljö för den våldsutsatta. Det kan till exempel behöva ekonomisk hjälp och samtidigt stöd med att bearbeta traumat. Det anpassas efter individens behov och kan se olika ut, säger Ulrica, socialsekreterare.

För att socialtjänsten ska kunna hjälpa en våldsutsatt behöver personen själv vilja få hjälp. Allt sker i samtycke.

- Hjälp finns att få för dig som våldsutsatt, oavsett vem du är eller vilka förutsättningar du har, säger Ulrika, socialsekreterare.

”Petra”

Petra fingrar nervöst på hjulet på rullstolen. Hon hade aldrig trott att hon skulle hamna här. Allt hade smugit sig på så sakta och försiktigt att hon inte märkt det från början. När hon träffade Olle hade allt varit så bra och han gett henne det där självförtroende hon aldrig haft.

- Petra, du sa att du känner dig nedryckt, kan du berätta varför du känner så?

Kvinnan som satt framför henne tittade på henne med lugna ögon. Det var svårt att förklara och tankarna snurrade i huvudet på henne.

- Han kallar mig en massa saker. Att jag är värdelös, en hora… allt möjligt. Han brukar flytta rullstolen från sängen så jag inte kan kliva upp när jag vill, han ska ha kontroll på allt. I förrgår lämnade han mig i duschen, jag fick sitta där i över en timme innan han kom tillbaka och hjälpte mig.

Petra tystnade, hade hon sagt för mycket? Olle var den första man hon träffat som inte bara sett henne som en person i rullstol, utan han hade sett henne. I alla fall till en början. Nu visste hon inte längre. Men hur ska hon klara sig utan honom? Hon har en assistent på dagarna, men så fort Olle kommit hem från jobbet så tar han över och hon behöver hans hjälp. Och dessutom gillar hon att ha pojkvän, det var så spännande att bli kär och ha någon som bryr som om henne.

Samtalet fortsätter. Ibland kan hon svara på frågorna och ibland vet hon inte vad hon ska svara. Socialsekreteraren med de lugna ögonen tittar på henne och frågar om Olle gör andra saker som gör att hon inte känner sig trygg. Petra såg den fina vasen i glas framför sig, den hon fått av sin farmor i studentpresent, som Olle slängt in i väggen för några veckor sedan. Och glasögonen han stampat på och hennes telefon som han gömde förra veckan.

- Han blir arg ibland och kastar saker i väggarna.

Kvinna nickar, men Petra vågar inte berätta mer. Hon kan inte fortsätta att leva med Olle, men hur ska hon klara av livet utan honom? Och vad skulle han göra om hon lämnade honom? En dag måste hon berätta allt, det vet hon. Men idag kanske det räcker med att berätta en del. Kvinnan med de lugna ögonen verkar vänlig, men Petra känner henne inte ännu. Men en dag ska hon berätta allt, det lovar hon sig själv. Petra sväljer.

- Han gömde min telefon förra veckan.

Det känns skrämmande, men samtidigt skönt att berätta det lilla hon just nu var redo att berätta.

Petra finns inte på riktigt, men det som hände Petra är inte unikt. Socialtjänsten möter våldsutsatta i sitt arbete som bär på liknande historier och får vara med om liknande resor. Socialsekreterarens namn har bytts ut av säkerhetsskäl.

Ofta utsätts våldsutsatta för flera olika former av våld. Till exempel psykiskt våld som trappas upp och blir fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Våld är en handling som skrämmer, skadar och kränker en annan människa.