Invasiva arter

Invasiva arter är ofta konkurrenskraftiga och kan lätt tränga undan andra arter. De kan också vara giftiga eller sprida sjukdomar.

Idag finns det över 2 000 främmande arter i Sverige och drygt 20 procent av dem är eller riskerar att vara invasiva.

Du måste bekämpa vissa invasiva arter

Om du äger eller hyr mark är du enligt lag skyldig att så snabbt som möjligt utrota exemplar av de arter som finns upptagna på EU:s lista över invasiva främmande arter. Det pågår dock ett arbete med att ändra lagstiftningen kring arterna parkslide, jätteslide och hybridslide. Om ändringarna går igenom kommer du endast vara skyldig att förhindra spridning av dessa arter. Arbetet med ändrad lagstiftning pågår och beräknas vara klart under sommaren 2026. Håll utkik efter uppdaterad information här och på Naturvårdsverkets webbplats.

Invasiva arter som ska bekämpas

EU har tagit fram en lista över invasiva främmande arter som anses särskilt problematiska och som man är skyldig att bekämpa. 14 av dessa finns i Sverige. Dessa arter är bland annat förbjudna att importera, odla eller sprida.

Av de EU-listade arterna är det främst jätteloka, jättebalsamin, parkslide, jätteslide, hybridslide och signalkräfta som förkommer i Kalmar kommun. Observera att lagstiftningen kring arterna parkslide, jätteslide och hybridslide snart kan komma att ändras och då endast omfatta att förhindra spridning.Du hittar hela listan på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så motverkar du spridning

Innan du börjar ta bort växter på din tomt eller mark är det viktigt att läsa på om hur du bäst bekämpar den och tar hand om avfallet. På Naturvårdsverkets webbplats hittar du bra information om det.

Olika växter sprids på olika sätt men för växter som sprids med fröer är det viktigt att ta bort blomman innan den hinner bilda frön. Vissa växter sprids i stället med rotskott. Dessa behöver du vara särskilt försiktig med när du gräver upp jord, så att du inte sprider växtdelar.

Jord från platser där invasiva arter har vuxit ska sållas noggrant på växtplatsen för att skilja ut rotdelar och andra växtrester. Jorden läggs tillbaka på samma plats efter sållning och rot och växtdelar från främmande invasiva arter läggs i täta säckar för transport till avfallsanläggning (Moskogen). Bevaka sedan platsen noga för att hålla koll på om det kommer nya plantor.

Flytta aldrig jord från en plats där invasiva arter vuxit! Risken är stor att du sprider växten till en ny plats. Om växten finns på EU:s lista över invasiva främmande arter kan det till och med vara ett lagbrott att flytta sådan jord.

Släng heller aldrig växtrester, jord eller rötter från invasiva arter i komposten, på kommunala grönytor eller i skogen. Lägg i stället växtrester från invasiva arter i täta, kraftiga plastsäckar och förslut väl.

Om du inte kan köra säckarna till avfallsanläggningen i Moskogen direkt ska du se till att förvara dem så att djur inte kan göra hål och dra ut något ur dem.

Kemisk bekämpning är inte något alternativ för de allra flesta eftersom det råder ett generellt förbud mot kemisk bekämpning på nästan alla platser där de aktuella arterna växer och dessutom krävs det en dispens, särskild utbildning och formell behörighet.

Här kan du lämna växtrester från invasiva arter

Lägg rester av invasiva arter i kraftiga plastsäckar och förslut väl, till exempel med eltejp eller buntband och kör det sedan i en täckt transport till Moskogens avfallsanläggning för förbränning. Det kostar inget att lämna det där för privatpersoner.

Lägg det inte i hushållssoporna! Hanteringen av soporna före förbränning medför stor spridningsrisk.

Tänk på att transporten till avfallsanläggningen innebär en risk för spridning längs hela sträckan om inte avfallet transporteras så att det inte kan ramla av. Om du transporterar i släpvagn, se till att den är täckt.

Rapportera fynd

Det finns flera olika sätt att rapportera invasiva främmande arter. Vilket du ska välja beror på vilken art det gäller och var du hittar den.

Om du hittar invasiva arter på kommunens mark blir vi tacksamma om du rapporterar det till oss på minasidor.kalmar.se under rubriken ”Felanmälan – träd och buskar”. Här kan du rapportera alla invasiva främmande växter och djur som finns på EU:s lista samt blomsterlupin, sjögull och vresros. Skriv var du har hittat växten och tänk på att du måste bifoga en eller helst flera bilder när du rapporterar. Det är för att artexperterna ska kunna fastställa att det verkligen är den invasiva arten som rapporteras in.Rapportera invasiva arter på kommunens mark i e-tjänsten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När du hittar invasiva arter på din egen mark är du själv ansvarig för att bekämpa dem, men det är ändå bra om du rapporterar det till artdatabanken. Enklast rapporterar du sådana fynd påwww.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lövplattmask

2025 hittades för första gången exemplar av lövplattmasken (Obama nungara) i Sverige. Den är numera upptagen på EU:s lista över arter som enligt lag måste bekämpas i syfte att utrota den. Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på daggmaskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar som är viktiga för att ge näring och syre till jorden. En stor spridning av lövplattmasken riskerar att skada ekosystem i naturen och därför är det av största vikt att förhindra att den sprids ytterligare i Sverige.

Rapportera och bekämpa lövplattmask

Om du har trädgård eller odlar på kolonilott eller på balkong ska du vara uppmärksam på förekomsten av lövplattmask och hjälpa till att förhindra spridning genom att först rapportera fyndet och sedan förstöra lövplattmaskarna och eventuella ägg. Fota maskar/ägg och sedan rapporterar du fyndet påwww.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

När du rapporterat fyndet förstör du maskar/ägg genom att lägga dem i en burk som du förvarar i frysen i ett dygn. Du kan också lägga dem i en burk och hälla över kokande vatten.

Obs! Klipp inte sönder dem och använd handskar vid insamlingen, eftersom slemmet kan vara irriterande för huden.

Dubbelkolla krukor och växter som du köper på plantskolan

Innan du tar hem krukor och växter från plantskolan bör du försäkra dig om att de är fria från lövplattmask. Kalmar kommun och seriösa plantskolor har rutiner för kontroll vid leverans av växter, men det är ingen hundraprocentig garanti för att de är fria från lövplattmask. Var extra uppmärksam om plantorna är särskilt billiga eller säljs vid tillfälliga handelsplatser, marknader och liknande.

Så känner du igen lövplattmask

• En fullvuxen lövplattmask är cirka 5–8 cm lång och cirka 0,5 cm bred. Yngre individer är betydligt mindre, cirka 0,5–1,5 cm långa. Som nykläckt är den bara cirka 1 mm.
• Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
• Äggen är cirka 0,5 cm stora och från en början klarröda, men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
• Lövplattmasken lever på jordytan och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv.
• Arten är mest aktiv efter skymningen. För att upptäcka dem använder du med fördel en ficklampa eftersom de glänser i ljusskenet.
  

 Mer information

Här kan du läsa mer om invasiva arter.Invasiva främmande arter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Invasiva främmande arter | Länsstyrelsen Kalmar (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Invasiva främmande arter - Svenska Jägareförbundet (jagareforbundet.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.EU:s lista för invasiva främmande växter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.