Dags att prata om vår konsumtion av kläder
Varje år tillverkas uppemot 100 miljarder nya plagg samtidigt som
85 000 ton kläder och textil slängs. Överkonsumtion är vår tids utmaning och gör stor klimatpåverkan.
I filmen nedan träffar du Kim och Elsa som säljer second hand-kläder i Kalmar och drivs av att kunna bidra till klimatet och nya konsumtionssätt.
Vilken klimatvinst vill du bidra med?
- För att nå 1,5-gradersmålet för klimatet rekommenderar Naturskyddsföreningen att varje person köper max fem nya plagg varje år. Idag köper vi i snitt 25 plagg exklusive underkläder och strumpor. Här är inte heller direktimporten inkluderad.
- Livslängden på ett klädesplagg bör vara 15 år och hålla 270 användningar. Idag använder vi en t-shirt i genomsnitt 30 gånger.
- Tänk efter innan du handlar på nätet – onödiga transporter från andra delar av världen, och returer, sliter på miljön.
- Textilier av ekologiskt odlad bomull, linne och lycocell är bra och naturliga material. Undvik polyester, akryl och nylon är plastbaserade och släpper ut mikroplaster.
Tips på konsumtionsvanor av kläder
Byt mindset
Tänk second hand i första hand och i andra hand nytt!
Vårda dina kläder
Tvätta bara om det behövs, vädra hellre och laga om något går sönder. Eller går tyget att använda till något annat?
Välj kläder med omsorg
Välj färre plagg av god kvalitet som håller länge än många som riskerar att gå sönder eller kännas oönskade snabbt.
Köp färre nya kläder varje år
Köp sådant som du kan tycka om länge, var kritisk mot snabba impulser och sätt ett mål som utmanar, men som fungerar.
Ge plagget till någon annan
Kolla med familj och vänner om någon annan kan ha glädje av plagget du inte vill ha längre eller skänk eller sälj vidare.
Gör något roligt när du skapar en ny vana
Ordna en byteskväll med vänner, utmana någon i att tänka klimatsmart och var en frågvis och nyfiken konsument!
Kläder och skodon står för cirka fyra procent av Kalmarbornas totala konsumtionsbaserade utsläpp. Observera dock att direktinport via till exempelvis Shein inte är medräknad, vilket gör att utsläppen egentligen är högre än vad som visas.
2022: 226 kilo per person – 4.3 procent
2021: 192 kilo per person – 4,0 procent
2020: 187 kilo per person – 4.1 procent
2019: 223 kilo per person – 4,0 procent
Källa: Konsumtionskompassen
Här konsumerar du kläder mer medvetet i Kalmar
Växtplats i Kalmar AB säljer lagade och fixade arbetskläder och textilier Länk till annan webbplats.Besök återbrukscontainern Tage som turnerar i KalmarInformationskarta med cirkulära verksamheter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
På den externa sidan med informationskartan behöver du klicka i cirkulära verksamheter till vänster i menyn
- Det är själva produktionen som ger den största andelen av utsläpp, eftersom bland annat fiber, färg, sytillverkningen med mera sker i olika länder.
- På 50 år har konsumtionen av kläder dubblerats. En konsumtion som bidrar till den globala uppvärmningen, spridning av farliga miljögifter, slavarbete med stor miljöpåverkan för ekosystem och biologisk mångfald.
- 32 000 ton kläder som slängs och skickas i väg till andra delar av världen och riskerar att hamna på soptippar.
- Klädindustrin är på tredje plats bland världens mest miljöpåverkande leverantörskedjor, efter livsmedel och bygg- och anläggning.
- Volymerna av plagg som produceras och konsumeras måste drastiskt minska om vi ska nå klimat - och miljömålen och en hållbar framtid.
- Den höga konsumtionen påverkat den globala uppvärmningen, den biologiska mångfalden och spridningen av miljögifter.
- När vi som konsumenter blir med medvetna och lagar blir strängare ställs krävs på modeindustrin som tvingas tänka kanske.
Fler sidor inom börja där du står - och fortsätt
Vad är "Börja där du står?"
Det här är vårt sätt att lyfta överkonsumtion och göra dig medveten om hur viktiga dina konsumtionsval är.
Mät ditt avtryck och tänk om
Din och dina grannars konsumtion påverkar klimatet. Vill du veta hur stort avtrycket är där du bor?
Vad gör Kalmar kommun?
Vi arbetar för att minska våra utsläpp och för att du ska kunna minska dina - genom medvetna konsumtionsval.