Forskarprojekt på Arktis

Hanna Farnelid står i centrum av bilden. Bakom sig har hon Oden, världens starkaste isbrytare. Delar av besättningen och forskargruppen syns också i bakgrunden. Det är snö på marken.

Årets sommar blev lite annorlunda för Hanna Farnelid, biträdande lektor och docent i marin ekologi. Den 26 juli reste Hanna och ytterligare fem forskare från Linnéuniversitetet till Arktis för att delta i en expedition ombord på en isbrytare under tio veckor.

Projektet finansierades av Crafoordska Stiftelsen och Polarforskningssekretariatet. Totalt var de 39 forskare och en lärare ombord.

I sin forskning på Linnéuniversitetet undersöker Hanna de allra minsta fotosyntetiserande organismerna i haven så kallade pikoväxtplankton som mäter mindre än två mikrometer i diameter.

– De allra vanligaste fotosyntetiserande organismerna på vår jord är pikocyanobakterier. De producerar syre och utgör basen i näringskedjan och finns mer eller mindre över hela jorden. De är också väldigt anpassningsbara till olika havsmiljöer. I och med att vi förväntar oss att temperaturen i havet ökar förväntas spridningen av dessa organismer att öka ytterligare, även till nordligare breddgrader, så som Arktiska havet, förklarar Hanna Farnelid.

Hanna var projektledare för Linnéuniversitets deltagande i expeditionen, som skedde ombord på en av världens starkaste isbrytare, Oden.

– Vi fick besöka platser där väldigt få studier har gjorts. Tidigare har man trott att pikocyanobakterier inte funnits i Arktiska havet, men nu när det sker så snabba förändringar, kan de få en viktig roll i ekosystemet även där, säger Hanna Farnelid.

Forskargruppen har tittat på mängden klorofyll i vattnet och i de här delarna av Arktis finns väldigt låga halter av klorofyll. Det innebär väldigt låg produktion och att vattnet var väldigt blått, nästan kornblått. Låg produktivitet i vattnet medförde att gruppen knappt såg något djurliv alls på flera veckor, varken fiskar, isbjörnar, valrossar, sälar eller fåglar. Nu har forskarna tagit med sig stora mängder prover med hem till Kalmar och Linnéuniversitetet.

– Det är prover för flera års arbete, till exempel kommer vi att undersöka vilka mikroorganismer som fanns i vattnet med hjälp av genetiska analyser vilket vi gör i våra labb, säger Hanna.

Hanna Farnelid växte upp i Mellanöstern där hon som barn snorklade i korallrev och spanade på havssköldpaddor. Somrarna spenderade hon på svenska västkusten och det var också där hon inledde sin yrkeskarriär som civilingenjör utbildad på Chalmers. Men när en doktorandtjänst med fokus på genuttryck i havsmiljö dök upp kände Hanna att hon hade hittat hem yrkesmässigt.

– Vatten har alltid varit mitt element och här sökte de någon som var bra på att detektera genuttryck och det var precis det som jag hade jobbat med, fast på land. Det kändes riktigt spännande, minns Hanna.

Sedan dess har Hanna Farnelids forskning tagit henne ut på de stora världshaven, däribland Antarktiska oceanen, Sargassohavet, och Stilla Havet under tiden som hon arbetade som postdoc i Kalifornien.

– Det är ett privilegium att få utforska och öka kunskapen om biologin i haven genom att åka ut i världshaven och ta prover. Vissa prover från Arktiska havet analyserade vi redan ombord under expeditionen, andra lagrar vi nu i superfrysar hemma i Kalmar, berättar Hanna Farnelid avslutningsvis.

Publicerad: 12 november 2021