Invasiva arter

Invasiva främmande arter är arter som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning sprider sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa.

Det finns två olika förteckningar över invasiva främmande arter – EU:s förteckning och en nationell förteckning. Vilket ansvar du som privat fastighetsägare har, beror på om arten finns med på EU:s förteckning eller om den finns med på den nationella förteckningen.

Fastighetsägares ansvar för arter på EU:s förteckning

Du som äger en fastighet har ansvar för att bekämpa invasiva främmande arter som finns med på EU:s förteckning. Fastighetsägareansvaret gäller för alla – för privatpersoner, för kommunala och statliga fastighetsägare och för bolag som äger fastigheter. Även den som innehar en fastighet med någon form av nyttjanderätt kan ha ett ansvar för invasiva främmande arter på fastigheten.

Har fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren fått kännedom om att det finns en invasiv främmande art på fastigheten, så har fastighetsägaren/-innehavaren skyldighet att bekämpa arten. Denna skyldighet gäller i alla typer av miljöer, både odlad miljö som till exempel trädgårdar, produktionsmark för skogsbruk och jordbruk, men också orörd naturmiljö och i vatten.

Bekämpningen ska planeras noga eftersom felaktig bekämpning och hantering riskerar att förvärra situationen. På Naturvårdsverket webbplats finns en lista på alla invasiva främmande arter i EU:s förteckning samt vägledning för hur du ska bekämpa och hantera de olika arternaEU-listade arter – Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fastighetsägares ansvar för arter på den nationella förteckningen

Om den invasiva främmande arten finns med på den nationella förteckningen finns det inget krav på att du som privat fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska bekämpa den. Däremot ska du vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att den sprider sig från fastigheten. Det gäller även om du står som ägare till fastigheten dit arten riskerar att spridas. För statliga myndigheter, kommuner och regioner gäller i huvudsak samma regler som för arter på EU‑förteckningen.

På Naturvårdsverket webbplats finns en lista på alla
invasiva främmande arter i den nationella förteckningen samt vägledning för hur du ska hantera de olika arternaArter på den nationella förteckningen – Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillsyn av fastigheter

Länsstyrelsen kan göra tillsyn hos fastighetsägare som har invasiva främmande arter och fatta beslut om förelägganden. Det kan handla om att du ska utföra bekämpningsåtgärder eller hanteringsåtgärder på din mark för att arterna inte ska spridas. Läs mer om tillsyn på Länsstyrelsen Kalmar läns webbplatsInformation om invasiva främmande arter – Länsstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så motverkar du spridning

Innan du börjar att beskära eller ta bort växter på din tomt eller mark är det viktigt att du först läser på om hur du bekämpar dem och tar hand om avfallet. På Naturvårdsverkets webbplats hittar du bra information om det.

Olika växter sprids på olika sätt men för växter som sprids med fröer är det viktigt att ta bort blomman innan den hinner bilda frön. Vissa växter sprids i stället med rotskott. Dessa behöver du vara särskilt försiktig med när du gräver upp jord, så att du inte sprider växtdelar.

Jord från platser där invasiva främmande arter har vuxit ska sållas noggrant på växtplatsen för att skilja ut rotdelar och andra växtrester. Jorden läggs tillbaka på samma plats efter sållning och rot och växtdelar från invasiva främmande arter läggs direkt i täta, kraftiga plastsäckar för transport till avfallsanläggningen i Moskogen. Bevaka sedan platsen noga för att hålla koll på om det kommer nya plantor.

Obs! Flytta aldrig jord från en plats där invasiva främmande arter vuxit. Risken är stor att du sprider växten till en ny plats. Om växten finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter kan det till och med vara ett lagbrott att flytta sådan jord.

Här kan du lämna växtrester från invasiva främmande arter

Rester av invasiva främmande arter ska läggas i kraftiga plastsäckar och förslutas väl, till exempel med eltejp eller buntband. Sedan ska säckarna köras i en täckt transport till Moskogens avfallsanläggning för förbränning. Om du inte kan köra säckarna till Moskogen direkt ska du se till att förvara dem så att djur inte kan göra hål eller dra ut något ur säckarna.

Tänk på att transporten till avfallsanläggningen innebär en risk för spridning längs hela sträckan. Om du transporterar i släpvagn, se till att den är täckt.

Läs mer om hantering av avfallet på Kretslopp Sydosts webbplatsÅtervinning – Kretslopp sydost Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapportera fynd

Det finns flera olika sätt att rapportera invasiva främmande arter. Vilket du ska välja beror på vilken art det gäller och var du hittar den.

Om du hittar invasiva främmande arter på kommunens mark blir vi tacksamma om du rapporterar det till oss på minasidor.kalmar.se under rubriken ”Felanmälan – Invasiva främmande arter”. Här kan du rapportera alla växter och djur som finns på EU:s förteckning samt på den nationella förteckningen. Skriv var du har hittat arten och tänk på att du måste bifoga en eller helst flera bilder när du rapporterar. Det är för att artexperterna ska kunna fastställa att det verkligen är den invasiva främmande arten som rapporteras in.Rapportera invasiva främmande arter på kommunens mark – E-tjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När du hittar invasiva främmande arter på din egen mark är du själv ansvarig för att vidta rätt åtgärd, men det är ändå bra om du rapporterar det till Artdatabanken. Enklast rapporterar du sådana fynd påRapportera invasiva främmande arter på egen mark – Artdatabanken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lövplattmask

2025 hittades för första gången exemplar av lövplattmasken (Obama nungara) i Sverige. Den är numera upptagen på EU:s lista över arter som enligt lag måste bekämpas i syfte att utrota den. Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på daggmaskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar som är viktiga för att ge näring och syre till jorden. En stor spridning av lövplattmasken riskerar att skada ekosystem i naturen och därför är det av största vikt att förhindra att den sprids ytterligare i Sverige.

Rapportera och bekämpa lövplattmask

Om du har trädgård eller odlar på kolonilott eller på balkong ska du vara uppmärksam på förekomsten av lövplattmask och hjälpa till att förhindra spridning genom att först rapportera fyndet och sedan förstöra lövplattmaskarna och eventuella ägg. Fota maskar/ägg och sedan rapporterar du fyndet till ArtdatabankenInvasiva främmande arter– Artdatabanken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När du rapporterat fyndet förstör du maskar/ägg genom att lägga dem i en burk som du förvarar i frysen i ett dygn. Du kan också lägga dem i en burk och hälla över kokande vatten.

Obs! Klipp inte sönder dem och använd handskar vid insamlingen, eftersom slemmet kan vara irriterande för huden.

Dubbelkolla krukor och växter som du köper på plantskolan

Innan du tar hem krukor och växter från plantskolan bör du försäkra dig om att de är fria från lövplattmask. Kalmar kommun och seriösa plantskolor har rutiner för kontroll vid leverans av växter, men det är ingen hundraprocentig garanti för att de är fria från lövplattmask. Var extra uppmärksam om plantorna är särskilt billiga eller säljs vid tillfälliga handelsplatser, marknader och liknande.

Så känner du igen lövplattmask

• En fullvuxen lövplattmask är cirka 5–8 cm lång och cirka 0,5 cm bred. Yngre individer är betydligt mindre, cirka 0,5–1,5 cm långa. Som nykläckt är den bara cirka 1 mm.
• Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
• Äggen är cirka 0,5 cm stora och från en början klarröda, men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
• Lövplattmasken lever på jordytan och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv.
• Arten är mest aktiv efter skymningen. För att upptäcka dem använder du med fördel en ficklampa eftersom de glänser i ljusskenet.
  

 Mer information

Här kan du läsa mer om invasiva arterInvasiva främmande arter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Invasiva främmande arter | Länsstyrelsen Kalmar (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Invasiva främmande arter - Svenska Jägareförbundet (jagareforbundet.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.EU:s lista för invasiva främmande växter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.