Specialkost och anpassad kost

Specialkost kan fås av medicinska skäl. Vid medicinska skäl lämnas intyg från läkare eller dietist till förskola/skola.

Barnet/Eleven är överkänslig/allergisk mot (av medicinska skäl)
Nötter, jordnötter, mandel och sesamfrön får inte förekomma i någon kost som serveras på förskolan eller i grundskolan. Det kan förekomma spår av dessa råvaror i produkter, dessa får dock inte användas till matgäst med aktuell allergi. Det är därför mycket viktigt att du som förälder alltid lämnar in ansökan om specialkost för ditt barn så att vi inom kostverksamheten har möjlighet att servera rätt kost till barn och elever med en känd allergi.

Barnet/Eleven är överkänslig mot
Vissa frukter och grönsaker tolereras inte råa men kan ätas i upphettad form, exempelvis äpple. Fyll i den informationen under ”Övriga upplysningar”.

Anpassad kost (inklusive diabetes)
Måltiderna följer Nordiska näringsrekommendationer och många nyckelhålsmärkta ingredienser används. Om ditt barn har diabetes och det krävs något tillägg, notera det under ”Övriga upplysningar” och prata gärna med ditt kök.

Om ditt barn alltid äter vegetariskt behöver en ansökan lämnas in. Detta gäller både förskolor och skolor. Vid ansökan om vegankost till barn/elev tar kökspersonalen en diskussion med dietist, föräldrar och skolhälsovården, då det är svårt att uppnå rekommenderad energinivå för lunchen till en tredjedel av dagsbehovet.

Från höstterminen 2020 hänvisas laktosintoleranta skolelever och vuxna till normalkost. Detta beror på att normalkosten är laktosreducerad och innehåller max 2 gram laktos per portion. De dagar måltiden innehåller mer än 2 gram laktos per portion kommer den som är laktosintolerant att få mjölkfri kost. Laktosfri mjölk finns alltid till måltiderna.

Den som har en laktosintolerans hämtar oftast sin mat där normalkosten serveras eftersom de flesta maträtter innehåller max 2 gram laktos per portion. De maträtter som innehåller större mängd laktos är lasagne, gratänger, mjölkbaserade kalla och varma såser, pastasåser och soppor.

Vad innebär laktosintolerans?

Laktosintolerans innebär att man har en minskad förmåga att bryta ner mjölksocker (laktos) på grund av att enzymet laktas saknas i tarmen. Enligt forskningen tål de flesta en liten mängd laktos. Den mängd som man säger är acceptabel är 2,5 - 5 gram laktos per måltid.

Hos de personer som har en ärftlighet för laktosintolerans sjunker oftast enzymet laktas under skol- och ungdomsåren. Det kan också uppstå en brist på laktas vid en tarminfektion och om det föreligger en obehandlad glutenintolerans som skadar tarmslemhinnan. När tarmen läker återkommer oftast förmågan att bryta ner mjölksockret igen.

Laktosintolerans är mycket ovanligt hos barn under 5–6 år. Vid misstanke om att barnet reagerar på laktos är det viktigt att söka vård för att få rätt diagnos och inte på egen hand börja med laktosfri kost innan orsaken till besvären är utredda. Det man tror är laktosintolerans kan vara en mjölkproteinallergi eller en obehandlad glutenintolerans.

Varför laktosreducerad kost?

Forskningen visar att det är en fördel att tillföra laktos i kosten till de personer som har en låg laktasutsöndring. På detta sätt ser man till att utsöndringen av enzymet inte helt upphör. Att servera laktosreducerad kost är också ett bra sätt att minska onödigt svinn.

Kommer ingen att få laktosfri kost?

Det finns personer som är ytterst känsliga mot laktos men denna grupp är mycket liten. Elever och vuxna som har en total avsaknad av laktas kommer istället få mjölkfri kost.

Vem ansvarar för vilken mat som eleven kan äta?

Kostverksamheten ansvarar för att den laktosreducerade maten innehåller mindre än 2 gram laktos per portion samt att det serveras mjölkfri kost de dagar måltiden överstiger 2 gram laktos per portion. Kostverksamheten ansvarar också för att märkningen i restaurangerna är tydlig så att den som är laktosintolerant vet vad den kan äta.

Kontakt