Krusenstiernska gården visar hur en gård strax utanför Kalmar såg ut under 1800-talet. Fast gårdens brunn grävdes troligen redan under medeltiden, inne i Kalmar stad. Hur hänger det här egentligen ihop?
Vill du hellre lyssna på texten? Inläst text: "Ett titthål ner i medeltiden"
Idag ligger Kalmars centrum på Kvarnholmen, men under medeltiden låg staden intill slottet. Bebyggelsen omgärdades av en försvarsmur. Intill gatan utanför den Krusenstiernska trädgårdsmästarbostaden syns ännu låga rester av stadsmuren. Större delen av Krusenstiernska gårdens tomt ligger inom det medeltida stadsområdet. Marken är en fornlämning och ibland gör trädgårdsarbetarna ofrivilligt arkeologiska fynd av kritpipor, keramik- och tegelskärvor.
En av medeltidsstadens portar, Västerport, låg precis vid Krusenstiernska gårdens byggnader. Från porten ledde en av stadens huvudgator in i staden. Där låg en gård med en brunn som nämns i en text från början av 1400-talet. Antagligen är det just den brunnen som nu finns i Krusenstiernska trädgården. Brunnen har imponerande mått. Diametern är 2,5 meter och djupet 14,5 meter. Som jämförelse är ingen av Kalmar slotts brunnar djupare än drygt sju meter.
Vid mitten av 1600-talet flyttades hela Kalmar stad till Kvarnholmen. Läget intill slottet hade nämligen lett till en katastrof vid Kalmarkriget 1611–1613. När de danska trupperna tagit sig innanför stadsmurarna tvingades slottets försvarare att avfyra sina kanoner mot den egna staden. Då påbörjades en diskussion om att flytta Kalmar för att skapa fria ytor omkring slottet. Den nya staden började byggas omkring 1650 och efter rivningen av Storkyrkan 1678 antas den gamla staden i stort sett ha varit jämnad med marken.
Det medeltida stadsområdet låg inte öde länge innan marken började användas till trädgårdar och planteringar. Där Krusenstiernska gården ligger idag fanns under tidigt 1700-tal fyra trädgårdstomter. I mitten av 1700-talet hade hus byggts på tomten med brunnen. Den beskrevs då som ”Extra rådman Gallatz hustomt och kålgård”. År 1762 slog handelsmannen Jonas Löfberg ihop tomterna. Han kan ses som grundaren till den nuvarande Krusenstiernska fastigheten.
Omkring 1840 hade de flesta byggnaderna på gården hunnit byggas. I en text från 1843 beskrivs trädgården som mycket vacker, med fruktträd, buskar, bersåer och ett prydligt lusthus. År 1872 köptes gården av handlaren Sven Söderberg som lät upprätta en trädgårdsritning, Där syns brunnen tydligt. Kanske var det Söderberg som lät bygga den del av brunnen som syns över mark. Den byggdes troligen några år innan Hermina von Krusenstierna flyttade hit 1874.
Välkommen in i Herminas värld!
Det ostindiska arvet.
Ett hus för hushållets grovgöra.
Bänkgården – trädgårdens verkstad.
Blomsterprakt vid gången mot lusthuset.
Pergamutter och Bunkakänger – 1800-talets päronsorter.
Trädgårdens ursprungliga gräsmattor.
Spaljering gav prydnad och högklassig frukt.
Klickbar karta för samtliga temapunkter i trädgården