Brygghuset var gårdens grovkök. Här utfördes alla de skrymmande och stökiga sysslor som krävdes i ett självhushåll. Detta var en av tjänstefolkets viktigaste arbetsplatser och framför allt gårdens pigor tillbringade mycket tid här.
Vill du hellre lyssna på texten? Inläst text: "Ett hus för hushållets grovgöra"
Ett hushåll före snabbköpens och hushållsmaskinernas tid var arbetskrävande. Många sysslor som att tvätta, slakta, sylta, safta och ysta var stökiga och krävde utrymme. För att slippa göra dem i köket fanns ett brygghus. Eftersom de flesta av arbetsuppgifterna krävde varmvatten fanns här en eldstad. Inne i brygghuset fanns stora grytor, kar, laggkärl och tråg för att koka, skölja och förvara det man arbetade med.
Att tvätta var en av de återkommande, tunga sysslorna. I brygghuset kokades tvätten och gnuggades på tvättbräda för att bli ren. Den togs sedan till något av stadens fyra klapphus för att sköljas. Från Krusenstiernska gården var det närmast till Slottsfjärdens klapphus. Så skulle tvätten hängas på tork, utomhus eller på en torkvind. Sist skulle lakan, handdukar och dukar manglas. Man tvättade vid några få tillfällen varje år. Från att tvätten lagts i blöt till att den åter låg i skåp eller kistor tog det flera dagar.
På Krusenstiernska gården fanns kor, grisar och höns. De gav gödsel till trädgårdsodlingarna, men också mjölk, kött och ägg. Det som inte behövdes för egen del kunde säljas på torget. Många liter mjölk har passerat brygghuset för att kärnas till smör eller ystas till ost. Det var arbetsuppgifter som utfördes ofta.
Slaktade gjorde man när man behövde, men så klart alltid till jul. Alla delar av djuret togs tillvara och användes. I brygghuset kokades och konserverades det kött som inte åts färskt. Tarmar tvättades och användes som fjälster vid korvstoppning. Blodet togs om hand och blev blodkorv och kanske palt.
Att safta och sylta hörde sommaren till. För att ha tillgång till grönsaker, frukt och bär under vintern krävdes att man konserverade sommarens skörd. Att rensa, skära, torka, lägga in, koka sylt och saft var ett arbete som pågick från att de första jordgubbarna mognade till de sista äpplena plockades.
Sysslorna i brygghuset sköttes främst av pigorna Lina och Hulda Nydell. De fick tillbringa många timmar här med händerna i vatten och ryggarna böjda över grytor och kärl. Hulda var bara nio år när hon började sin tjänst. Vid behov fick även drängen eller trädgårdsmästaren hjälpa till. Ibland kunde man hyra in extra arbetsfolk eller kanske leja bort tvätten till särskilda yrkestvätterskor. Herrskapet von Krusenstierna arbetade säkert själva en del i hushållet, men troligen gick en gräns vid brygghuset. Det var inte Hermina själv som utförde de riktigt tunga och smutsiga arbetsuppgifterna.
Välkommen in i Herminas värld!
Det ostindiska arvet.
Bänkgården – trädgårdens verkstad.
Blomsterprakt vid gången mot lusthuset.
Ett titthål ner i medeltiden.
Pergamutter och Bunkakänger – 1800-talets päronsorter.
Trädgårdens ursprungliga gräsmattor.
Spaljering gav prydnad och högklassig frukt.
Klickbar karta för samtliga temapunkter i trädgården