Krusenstiernska gården består av en välbevarad trädgård med bebyggelse från slutet av 1800-talet. Gården har genom tiderna drivits av driftiga kvinnor som byggt upp en vacker plats som vi än idag har möjlighet att njuta av.
Ta del av en skrift om Krusenstiernska gården, framtagen av Kalmar läns museumVälkommen till Krusenstiernska gården, svenska Pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster.Welcome to the Krusenstierna Gardens, english Pdf, 2.6 MB.Willkommen im Garten Krusenstiernska, german Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
أهلاً وسهلاً إلى مزرعة
كروسينشارنسكا, Arabic Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Gården finns belägen mitt i det gamla medeltida Kalmar. Den gamla staden totalförstördes av en brand år 1647. Den nya stadskärnan byggdes upp på Kvarnholmen som än idag utgör stadskärnan i Kalmar. Där den gamla stadskärnan legat uppfördes istället sommarlyckor som fungerade som stadsbornas trädgårdar för rekreation och odling. Till en början bestod nuvarande Krusenstiernska gården av fyra olika lyckor som år 1762 slogs samman till en då handelsmannen Jonas Löfberg köpte de fyra tomterna.
Gården bytte ägare ett antal gånger fram till 1874 då den köptes av Hermina von Krusenstierna för 16 000 kronor. År 1877 gifte sig Hermina med sin kusin löjtnant Philip von Krusenstierna. Makarna bodde kvar på gården livet ut.
Krusenstiernska gården drevs under Herminas tid som en självförsörjande gård. Överskottet av grödorna som odlades såldes på torget av trädgårdsmästaren. På gården fanns även kor, grisar, höns och hästar.
Hermina och Philip fick aldrig några egna barn. Gården ärvdes av parets trotjänarinna och vän, pigan Hulda Nydell år 1915. När Hulda tog över gården fortsatte hon att driva gården i samma stil som varit gällande under von Krusenstiernas tid.
25 år senare när Hulda låg för döden testamenterade hon i sin tur gården till Kalmar läns fornminnesförening och Kalmar stad, idag Kalmar kommun och Kalmar läns museum. Hon ville att allt på gården skulle hållas samman och bevaras som ett minnesmärke över en svunnen tid, vilket skulle göras tillgängligt för allmänheten.
Krusenstiernska gården drivs idag av en stiftelse där det finns representanter för Kalmar kommun, som ärvde mark och byggnader, samt för Kalmar läns museum som ärvt alla inventarier. Huldas önskan är än idag uppfylld och besökare välkomnas under säsong att kliva in i 1800-talet för att uppleva en svunnen tid. En tid som i många avseenden ter sig högst aktuell idag i fråga om hushållning med resurser, närproduktion och hållbarhetstänk. Platsen är idag en tillgänglig plats för rekreation och sammankomster med ett uppskattat café som adderats till gårdens tidigare användningsområde.
Nuvarande Krusenstiernska gården är den enda av många, i ursprunglig omfattning, bevarade borgerliga lantgården eller trädgården, som en gång låg utanför staden.
Både byggnaderna och trädgården i sig är idag K-märkta.
Många av föremålen som finns bevarade på gården och i Krusenstiernska gårdens arkiv på Kalmar läns museum kommer från Herminas farfar, översten och ostindiefararen Mauritz Salomon von Krusenstierna. Flera av föremålen är sådant som han hade med sig hem från sina sjöresor.
Hermina var dotter till Carl Mauritz (1791-1862). Carl Mauritz, var i sin tur son till översten Mauritz Salomon (1746-1810), vilken bland annat i ostindiska kompaniets tjänst gjorde åtta resor till Ostindien och blivit ”förmögen”. 1786 kunde han köpa sätesgården Tunarp i Västra Ryds socken, Östergötlands län med underordnade gårdar.
Carl Mauritz föddes på Tunarp och blev officer 1808. Han tjänstgjorde sedan vid Smålands dragonregemente (löjtnant 1814) och vid Smålands husarregemente, där han blev ryttmästare 1823, major 1831 och fick avsked 1850.
Han deltog i kriget i Tyskland mellan åren 1813–1814 där han träffade sin blivande hustru, Louise Amalia Charlotta von Bäerenfels-Warnow (1792-1870) från godset Rustov i Pommern. De gifte sig 1818 och fick sju barn: Carl Sebastian, (1820-1883), Louise Charlotta (1823-1875), Herman Viktor (1824-1892), Anna Hermina (1827-1915), Ebba Carolina Cecilia (1830-1917) och Vilhelm Otto (1831-1832).
När familjen Carl Mauritz von Krusenstierna 1856 kom till Kalmar köpte de den då så kallade Brittheliska gården i gamla stan. Den Brittheliska gården, det vill säga den gamla Krusenstiernska gården var placerad i nuvarande stadsparken, där restaurang Park i Parken nu ligger.
När Louise von Krusenstierna avled 1870 verkar det ha varit dottern Hermina som övertog skötseln av vad som återstod av hemmet efter arvsskiftet. 1873 ville staden Kalmar ordna Kyrkogårdsvägen, nuvarande Slottsallén i samband med att järnvägen skulle anläggas. Det påverkade den dåvarande Krusenstiernska trädgården. Tvist uppstod mellan arvingarna till Louise och staden, men efter en dom och överklaganden fastställdes domen att Kalmar stad fick tillgång till marken för att bygga ett vandringsstråk och en stadspark.
Läs om stiftelsen som driver gården
Läs mer om den vackra trädgården från 1800-talet
Information om museet - Hermina von Krusenstiernas hem
I år 2024 firar Krusenstiernska gården 150 år – och det kommer att firas med många härliga evenemang.
Kliv in i 1800-talet med en av våra duktiga guider!