Vandra kring den befästa staden Kalmar!

Befästningsverken VoU 2017

Runt centrala Kalmar finns en mur som förr skulle skydda staden mot fiender och främlingar. Muren byggdes på 1600-talet när staden flyttades från den gamla platsen vid Kalmar slott till ön Kvarnholmen där staden ligger än idag. Den här turen tar dig runt bland Kvarnholmens murar och befästningar och berättar även lite om Kalmars historia

Kan man flytta en hel stad? Ja, det går. Men det var förstås inte helt enkelt och många människor protesterade säkert när Drottning Kristina fattade beslutet 1647. Dansken var den stora fienden och den nya staden skulle bli lättare att skydda mot anfall med sina murar, vallar och övervakade stadsportar. Förslaget togs fram av Axel Oxenstierna som stod nära drottningen och planerade mycket av statens affärer vid den här tiden.

Tänk vilket byggprojekt det måste ha varit! Utan moderna maskiner, med bara kraft från människor, djur och enkla redskap, jämnades högre partier ner, vikar fylldes igen och långa träpålar drevs ner i marken som förstärkning. Och så började man bygga på befästningsverket; murarna, vallarna, portarna och bastionerna, de framskjutna plattformar där soldater kunde samlas för att skjuta mot fienden. Krigsfångar från Tyskland och svensk arbetskraft utförde det tunga arbetet. Tiderna var tuffa och det var ont om mat. Särskild brist var det på salt, som var viktigt för att man skulle kunna bevara kött och fisk över vintrarna. Tiggarna var många och dessutom drabbades kalmarborna av den svåra sjukdomen pesten. Flera besvärliga år följde.

Först på 1650-talet började befästningarna ta form. Bastionerna mot landsidan, Gustavus Magnus och Gustavus Primus blev klara först. På kartan hittar du dem! Sedan byggdes Höga vallen, Högvakten och Västerport. Från år 1667 berättas att man förde 410 lass sten med oxe och vagn från Gamla stan vid slottet för att bygga stenvalvet i Västerport. Därefter byggdes Carolus Nonus i norr och Christina Regina, Johannes Rex och Ericus Rex i söder. Mitt i bygget utbröt krig mellan 1676 och 1679 och därför blev det extra bråttom att bygga murarna mellan bastionerna.

Det skulle dröja tills kriget var slut innan hela befästningsverket i öster med Regeringen, Carolus Phillippus och Carl X Gustav stod färdigt. Sist byggdes den väldigt imponerande stadsporten Kavaljeren som från början kallades Stora Sjöporten. När befästningsverket var färdigbyggt 1697, var Västerportsbron stadens enda förbindelse mot land.

Under tiden flyttade också många människor in i staden och byggde sina hus. De skulle helst vara av sten på grund av brandrisken och för att staden skulle likna städer nere i Europa som hade höga och pampiga hus. Men många byggdes också i trä eftersom sten var dyrt och tungt att bygga med. Samtidigt byggdes också Domkyrkan – denna imponerande och väldigt stora kyrka som fick sin plats på Stortorget med stadens gator som ett rutnät runt omkring.

Senast uppdaterad: 16 november 2018
Publicerad: 13 september 2018