Frågor och svar - Min lilla resa

Kalmar kommun antog en mobilitetsstrategi under 2024. Den är ett strategiskt dokument som rör hur våra resor och transporter bör ske för att kunna skapa en attraktiv, hållbar och tillgänglig kommun för alla.

”Min Lilla Resa” är ett sätt att prata om hur mobilitetsstrategin kan komma att påverka dig och dina resvanor. Att ändra vanor tar tid, så är det. Därför handlar det om att tillsammans, steg för steg, göra de hållbara resvalen lite lättare och mer attraktiva. Det gäller att uppmuntra oss alla till att reflektera över våra resvanor. Där valen vi gör för den lilla resan blir avgörande för den stora rörelsen framåt. Allt börjar med att vi alla ställer frågor som "Kan jag låta bilen stå just den här resan?" eller ”Hur ska jag göra min lilla resa just idag?”

Vi vill att Kalmar ska fortsätta vara en plats där det är härligt att leva, bo och jobba. Om vi fortsätter resa som vi gör idag, kommer vi om tio år behöva plats för ytterligare tiotusen bilar – det motsvarar en bilkö på fem mil. Det skulle verkligen förändra hur vår kommun och vår stadsbild ser ut och upplevs. Ökad trängsel och långa köer på våra gator blir något vi kommer att kunna se även då det inte är högtrafik eller pendeltider. Fler ska få plats på en begränsad yta.
Kommunen har satt ett mål: år 2035 vill vi att 60 procent av våra resor ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafik, jämfört med dagens 40 procent. För att nå dit behöver vi alla göra små förändringar, speciellt för våra korta resor.

Ordet ”hållbart” används i väldigt många sammanhang. I Kalmar kommuns översiktsplan och mobilitetsstrategi sammanfattas det hållbara resandet i tre bokstäver – H Y R.

H står för hälsofrämjande. Både barn och vuxna behöver röra på sig mer än idag. Den som går, cyklar eller reser kollektivt rör sig betydligt mer än bilresenären. En promenad eller cykeltur till busshållplatsen bidrar till bättre hälsoeffekter än hos den som sitter mera stilla.

Y står för yteffektivt. När Kalmar växer får vi helt enkelt inte plats om alla kör bil. När antalet invånare i kommunen ökar även antalet bilar. Konkurrensen om det lediga utrymmet vid större gemensamma målpiunkter ökar. I flertalet städer, som i Kalmar, är dessvärre utrymmet begränsat. Ska befintliga ytor i staden omvandlas för att möta denna ökande efterfrågan? Eller ska de som har en alternativ resmöjlighet istället resa på ett annat, mer yteffektivt sätt? Gång, cykel och kollektivtrafik tar betydligt mindre plats i en växande stad.

R står för resurssnålt. Vi måste fasa ut fossila bränslen och minska vår energianvändning. För alla om har elbil eller laddhybrid har hänsyn tagits till ett mer resurssnålt resande, vilket givetvis är alldeles utmärkt. Men elektrifierade bilar klarar inte det yteffektiva eller det hälsofrämjande kriteriet för att anses vara hållbar resa enligt definitionen i mobilitetsstrategin.

Målsättningen i kommunens översiktsplan och mobilitetsstrategi är att 60% av resorna år 2035 ska vara hållbara, dvs vara gång, cykel och kollektivtrafik. Under 2024 var motsvarande värde cirka 40 procent.  Utgångspunkten för 60 procentmålet är att utrymmet i Kalmar stad inte kommer att kunna möta antalet bilar på längre sikt. Bilar kommer inte få plats vid de gemensamma målpunkterna, annat än om befintliga ytor omvandlas. Det kan handla om att grönytor tas i anspråk, att vägar måste breddas eller att byggnader byggs om till parkerings- eller mobilitetshus. Stads- och trafikmiljön kommer i vilket fall förändras. Kommer Kalmar då vara en stad som uppfattas som attraktiv, där man vill verka och bo i?

Mobilitetsstrategin tar ofta utgångspunkt från utmaningar i Kalmar stad eller i stadens centrum. Det är i regel där många invånare har sin målpunkt för resan. Invånare på landsbygden eller i mindre tätorter i kommunen har ett betydligt större beroende av bil än boende i stadens centrum. På landsbygden finns i regel inte heller begränsningar med utrymme.

Så vad innebär ”Min lilla resa” för boende på landsbygden? Alternativa transportslag är betydligt färre på landsbygden, om de över huvud taget finns. Det är i regel för långt att gå och cykla. Kollektivtrafik finns i bästa fall i begränsad omfattning än i staden. Mellan landsbygden och Kalmar stad behöver sannolikt resan fortfarande ske med bil. Mobilitetsstrategin delar helt den bilden. Däremot kan landsbygdsbons ”min lilla resa” utgöra resan till den ortens affär, idrottsplats eller kafé, dvs de korta resorna till gemensamma målpunkter som finns i själva närområdet.

Min lilla resa skulle kunna kokas ner till att boende i stadsnära områden med målpunkt i staden behöver resa mera med hållbara transportslag för att boende på landsbygden ska kunna få plats med bilen i staden.

Min lilla resa handlar inte om att helt byta transportslag från en dag till en annan. Det handlar inte om att skuldbelägga bilisters beteende eller att tala om rätt och fel. Min lilla resa handlar ytterst om att börja reflektera över hur man reser, med fokus på de korta resorna, upp till 5 km. Det handlar om att förstå att resebeteendet som finns idag i sig inte är hållbart på längre sikt. Det gäller att kanske testa något annat någon eller några gånger i veckan. Kanske att börja med att byta ut en bilresa mot cykeln till gymmet. Att cykla till arbetsplatsen då och då. Att gå till närbutiken om man inte ska köpa så mycket. Eller att bestämma en speciell hållbar dag i veckan, t e x min cykel-tisdag. Det viktiga är att börja gå med små små steg. Att bidra på ditt sätt. Kanske att tävla med någon arbetskamrat.

Allt fler städer och kommuner i Sverige och Europa sätter upp mål för hur invånarna bör resa för att på längre sikt bibehålla en attraktiv stadsmiljö och samtidigt minska klimatpåverkan. En tredje av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från inrikestransporter vilket vi tillsammans behöver minska. Kalmar kommuns ambitionsnivå ligger i linje med andra medelstora kommuner i landet.

Som jämförelse kan nämnas att Eskilstuna, Linköpings, Norrköpings och Örebro kommuner har utfört undersökningar som rör vilken stadsbild invånarna vill se i framtiden. Här konstateras att 70 procent vill se lägre hastigheter i centrum, mindre utrymme för biltrafik och mer utrymme för gång, cykel och kollektivtrafik.