Kalmars medeltida torg - Fördjupning

Dick Harrison berättar

Dick Harrisons berättelse i text:

Kalmars medeltida torg har visserligen försvunnit, men vi känner det på flera sätt. Det nämns i skrift under senmedeltiden. Det ritades ut på en stadskarta år 1610. Det har varit föremål för en hel del utgrävningar, särskilt under det senaste decenniet. Husen vid torget nämns ofta i Kalmars tänkebok från 1400- och 1500-talen.

Torget var fyrsidigt och omfattade en yta av omkring 1 200 kvadratmeter, lite större än Kalmar slotts inre borggård. När arkeologer analyserade området år 2016 kunde de konstatera att torget varit täckt av kraftiga markstenar som hade placerats direkt på markytan utan sättsand.

Av 1400-talets skrifter framgår att torget kantades av ett rådhus, ett flertal stadsgårdar, det vill säga bostadshus med ekonomibyggnader, samt tretton bodar – mindre byggnader som kunde hyras ut. På 1300- och 1400-talen var Kalmar en attraktiv stad att bo i, vilket dels ökade mängden bodar, dels ledde till att de verkligt rika byggde allt pampigare residens. Därmed skilde sig Kalmar markant från flertalet svenska städer, som dominerades av låga trähus. Den som kom till torget i Kalmar såg något helt annat.

Som exempel på en stadsgård vid torget kan nämnas ett praktfullt hus i norr, inte långt från kyrkan. Det mätte fjorton meter i nord-sydlig riktning och mellan sju och åtta i öst-västlig, hade flera våningar och inte mindre än tre källare. Husets gavel vette mot torget, långsidan mot kyrkogården. Norr om byggnaden fanns en stenlagd gårdsplan, en mindre ekonomibyggnad samt bakugnar. I början av 1400-talet beboddes huset av borgmästare Henrik Lassan, senare av guldsmeden Bertel Sorow. Därefter ägdes huset av högfrälsefamiljen Trolle. Birger Trolle var hövitsman på Kalmar slott på 1440-talet och ansåg sig behöva en ståndsmässig bostad vid torget. Sonen Arvid var under seklets sista decennier en av Nordens rikaste män. Huset vid torget var hans fasta punkt staden. I ett dokument från 1498 hänvisar Arvid till huset som ”min egen gard j Calmarne, som jach haffuer till mitt egett behoff meth hwss och kellere”.

Husen i grannskapet hade också gaveln mot torget, och det är mycket troligt att de hade trappstegsgavlar. Vi får alltså föreställa oss att scenen framför oss påminde om torgen i tyska hansestäder som Lübeck, Wismar och Stralsund. Om vi skall utgå från vad vi vet om sådana borgarhus borde de haft en tvårumsplan i vilken minst ett av rummen på det nedre planet använts kommersiellt, kanske som affär. Ett annat rum har tjänat som representationslokal, där ägaren kunde ta emot folk och demonstrera sin rikedom, generositet och goda smak. Överhuvudtaget förmedlade den ståtliga arkitekturen signaler om ära, redbarhet och välstånd till omgivningen.

I fonden bakom torget låg kyrkan, som var helgad åt sjöfararnas helgon Sankt Nikolaus. Med sina tre skepp och många kapell var det den största och mest imponerande byggnaden i Kalmar och en av de största kyrkorna i hela Sverige. Huruvida den hade ett eller två torn är okänt. Runt omkring låg en stor kyrkogård, som omgavs en mur med stiglucka, det vill säga en överbyggd kyrkogårdsgrind, och inte långt därifrån låg en skola.

Det allra mest spännande med torget och dess omgivningar är rådhuset, som ännu inte hittats. Eftersom Kalmar var en av Sveriges rikaste städer måste det ha varit pampigt. Det nämns i skriftliga källor från och med 1362, och tack vare räkenskaper för reparationsarbeten på 1500-talet vet vi att det var uppfört av sten. Många menar att rådhuset troligen låg sydväst om torget, eftersom det saknas notiser om fastighetsärenden just där. Men vi vet inte. Först när arkeologer får sätta spaden i marken kommer, förhoppningsvis, rådhuset i dagen.

Fler sidor inom valnötsträdet

Kalmar medeltida torg - Inledning

Lyssna till Dick Harrison när han berättar om denna spännande plats

Kalmars old sqare

English version

Senast uppdaterad: 23 maj 2019
Publicerad: 21 maj 2019