Ökad risk för bedrägeriförsök – så skyddar du dig

Uppgifterna som har läckt är till stor del är sådana som man enkelt kan få tag på, såsom namn, telefonnummer, adress och liknande uppgifter. Trots det är risken för bedrägeriförsök extra hög, eftersom en stor mängd information är tillgänglig och samlad på ett och samma ställe.

Vad kan hända?

Bedragare kan använda informationen för att:

• Skicka falska mejl eller sms där de utger sig för att vara kollegor, myndigheter eller företag.
• Skapa en känsla av brådska eller oro för att få dig att agera snabbt.
• Försöka få dig att klicka på länkar, lämna ut koder eller logga in via falska webbsidor.
• Använda AI för att skapa trovärdiga ljud- eller videoinspelningar med bekanta röster eller ansikten.

Så skyddar du dig

• Lämna aldrig ut känsliga uppgifter till någon du inte är helt säker på vem det är.
• Använd starka lösenord – minst åtta tecken med specialtecken.
• Var vaksam på oväntade kontakter via sms, samtal eller mejl – särskilt om någon vill att du agerar snabbt.
• Klicka inte på länkar i meddelanden som verkar misstänkta.
• Logga alltid in via myndigheters eller företags egna webbplatser.
• Identifiera dig aldrig med BankID om du är osäker på vem som begär det.

Exempel på vanliga bedrägerier

Brådskande ärenden

Stress och rädsla är ett sätt att få dig att fatta ogenomtänkta beslut och göra det bedragaren vill, utan att tänka efter.

Någon kontaktar dig och uppger att de ringer från banken eller från ett företag och säger att du har en faktura som förfallit och riskerar att gå till inkasso om den inte betalas inom väldigt kort tid. Personen erbjuder sig att guida dig för att hitta fakturan, som du ju inte känner till, för att sedan leda dig vidare till betalningssidan.

SMS-barn

Du får ett sms från en okänd avsändare, sms:et kan vara formulerat ungefär så här:

”Hej mamma. Min telefon har gått sönder så jag har skaffat en ny och det här är mitt nya nummer. Spara detta och radera det gamla. Hör av dig när du är klar.”

Efter bekräftelsen får du sedan fortsatta meddelanden och ombeds att till exempel hjälpa till att betala en faktura via Swish eller göra en banköverföring. Orsaken brukar vara att ”barnet” inte hunnit installera tjänsterna på sin nya telefon.

Nätfiske, phishing
Nätfiske eller phishing är när någon kontaktar en person för att få denne att ange eller lämna ifrån sig uppgifter bankkonton, kreditkort, koder eller lösenord. Dessa uppgifter kan används sedan för att beställa varor, starta abonnemang i ditt namn eller ta ut pengar.

AI-bedrägerier

Artificiell intelligens (AI) är ett verktyg som kan användas för att göra bedrägerierna mer trovärdiga genom till exempel falska video- eller ljudinspelningar med "röster" där till exempel en vän, kollega eller chef verkar be dig föra över pengar eller köpa något å dennes vägar. Den här typen av bedrägeri kan kännas extremt övertygande och trovärdiga eftersom du både hör rösten ser ansiktet på den du känner.Om du misstänker att du är utsatt för bedrägeriförsök – kontakta Polisen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fler tips för att skydda dig

Skaffa en digital brevlåda som till exempel Kivra eller myndighetspost.se för att få notiser om kreditupplysningar.

Skydda dig mot obehörig adressändring och ombudsregistrering:Spärra obehörig adressändring | Skatteverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Aktivera Adresslåset på adressandring.se för att förhindra att någon ändrar din adress utan din vetskap Länk till annan webbplats.

Agera snabbt om du upptäcker okända abonnemang, fakturor eller kreditupplysningar i ditt namn. Ta i första hand kontakt med aktuellt företag eller organisation.

Läs mer

Skatteverket - Identitetsintrång, id-kapning Länk till annan webbplats.Polismyndigheten - Identitetsbedrägerier Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.MSB - Digital säkerhet Länk till annan webbplats.