Vardagslivets frågor

Som nyanländ analfabet i Sverige är det av stor vikt att tidigt få konkret, tydlig och anpassad information om sitt nya land. Informationen bör upprepas kontinuerligt då deltagarna ofta är på olika nivåer kunskaps- och erfarenhetsmässigt.

Svårigheter med att sätt information i ett konkret sammanhang samt relatera till en kontext förekommer ofta bland målgruppen. Informationen kan handla om varför det är viktigt att komma i tid till ett läkarbesök, att alla barn går i skolan oavsett kön och ålder, hur socialtjänsten fungerar. En del deltagare har frågat modersmålslärare om vilka ord som är nödvändiga för att kunna klara av ett jobb som exempelvis lokalvårdare.

För att kunna göra information och kunskap mer konkret från den teoretiska undervisningen har Bas KALMAR fokuserat på studiebesök. Syftet med studiebesöken har bland annat varit att visa upp olika delar i samhället och arbetslivet.

Rutiner

Tydliga rutiner för deltagaren är viktigt att jobba med från början:

• aktivitetsrutiner
• matvanor
• hälsa
• kalender
• komma i tid
• hur lägger man upp vardagen
• vad blir konsekvensen om man inte lägger upp rutiner?

Det är av fördel om introduktionshandläggarna ger extra mycket av sin tid till individen i början. För att bli en del av samhället och känna sig trygg har Bas KALMAR sett att nyanlända med kort skolbakgrund behöver extra stöttning i bland annat:

• ha koll på sin egen ekonomi
• hur man kommunicera med olika myndigheter
• genomgång av all post som individen får
  
• ringa hälsocentral, tandläkare
• kallelse via e-post eller brev

Information ges kontinuerligt från pedagoger och handledare. Det behövs många samtal när man ger allmän info för att se att individen verkligen har förstått, inte bara lyssnat. Ett samtal räcker inte utan behöver fortgå kontinuerligt. Bas KALMAR har också erbjudit att hjälpa till med deltagarens post två gånger i veckan.

En kvinna som kämpar med att både ha ett betalande arbete och vara hemmafru har efter samtal på Bas KALMAR förstått att även män kan vara hemma med sjuka barn. Så nu har hennes man börjat vara hemma – ett stort steg!

Modersmålslärare har berättat om deltagares motivation till att lära sig att läsa och tala svenska. Deltagarna säger att det är viktigt att kunna prata svenska när man går till en doktor, skönt att kunna prata själv utan tolk. Det är krångligt att boka tid hos doktorn, då det krävs mycket språk krävs för att klara detta. En del skäms över att ha tolk när de ska delge sina problem framför tolken.

Det finns andra situationer då det kan kännas skamligt med tolk, vid exempelvis föräldramöten och utvecklingssamtal där föräldrar tackar nej till tolk. Detta på grund av att föräldrar inte alltid vill visa sin svaghet i svenskan framför sina barn. Kontentan blir då ofta att föräldrarna missar viktig information vilket i sin tur kan leda till utanförskap.