Hur når vi utlandsfödda och får dem att delta i aktiviteter?

— Alla som bor i Kalmar kommun ska ha möjligheten att veta vad som pågår i kommunen, söka efter fritidsaktiviteter som intresserar och veta hur man gör för att vara med på olika saker, säger Minna Ljungberg, projektledare.

Efter att flera uttryckt att de som vill nå ut med aktiviteter och de utlandsfödda som vill delta inte når varandra, söktes bidrag till att genomföra en förstudie för att ta reda på vilka kommunikationssätt som är effektivast. Förstudien har genomförts av kultur-och fritidsförvaltningen, arbete och välfärd, kommunikationsenheten och socialförvaltningen.

— Det handlar också om att viktig samhällsinformation ska nå fram, som coronapandemin, vilket vi också ställde frågor om. Det visade sig att många får information genom svensk media eller sociala medier, ju längre man bott i Sverige desto mer följde man svensk media, säger Minna och berättar att barnrättsperspektivet är en stor del av förstudien också:

— Föräldrarna har ansvar och är de som ska guida sina barn till vuxenlivet. Det är viktigt att även föräldrarna känner sig som en del av det samhället och kan vara delaktiga i sina barns skolgång och fritid på bästa sätt. Information mellan skola, föreningar och föräldrarna ger förutsättningar för ett gott samarbete mellan de vuxna. Det ger barnen trygghet.

Sociala nätverk viktiga

Frågor ställdes till både avsändare och mottagare. Över 100 utlandsfödda personer svarade på enkäten som översattes till flera språk. Enkäten kompletterades med personliga intervjuer med fördjupningsfrågor, tills restriktioner gjorde att de inte gick att genomföra fler. Nästan 90 avsändare alltså verksamheter, organisationer, föreningar och arrangörer svarade på en annan enkät, varav tio var kommunala verksamheter.

Vad blev resultatet då? Det visade sig att målgruppen har ett stort intresse av både kultur- och idrottsaktiviteter och sociala aktiviteter. De söker information på olika sätt och vill helst få information via olika sociala nätverk som sociala medier, vänner, bekanta och via skolor och arbetsplatser. När det gäller information om pandemin söker de som bott längre i landet information i större utsträckning genom svensk media.

Verksamheter når inte fram

Svaren från verksamheterna visar att de använder sig av de metoder som målgruppen önskar, men trots det är det få inom målgruppen som deltar i aktiviteter.

— Det visade sig att de som vill kommunicera gör det i stort sett genom rätt kanaler, men nådde ändå inte fram. Det förbryllade oss. När vi tittade närmare så blev det tydligt att information från en avsändare som man inte känner till eller inte har förtroende för inte är viktig, säger Minna och menar att det informationssamhälle vi lever i gör att vi alla behöver gallra varje dag:

— Om man inte behärskar språket så blir det svårare att hitta information, då behöver man hitta olika vägar och det lättaste blir att fråga någon man känner. Det gör vi alla. Det som blir svårt är om den man frågar inte har rätt information eller förmedlar bara sin åsikt och den som frågar har ingen möjlighet att bilda sin egen uppfattning.

De tre viktigaste slutsatserna för att effektivisera kommunikationen med utlandsfödda vuxna personer:

• Att information som förmedlas via personliga kontakter och sociala medier är de viktigaste sätten att nå gruppen utlandsfödda, men det ska komma från en person eller en källa som man har förtroende för.
• Att det behövs många kontaktytor mellan utlandsfödda och svensktalande kommuninvånare för att det ska uppstå goda kommunikationsvägar. Personliga kontakter ökar inte bara kunskaper i språket utan också förståelsen av och deltagandet i det svenska samhället.
• Utifrån barnrättsperspektivet är det viktigt att nå ut till föräldrarna för att möjliggöra barnens deltagande. Familjerna har olika förutsättningar ekonomiskt eller har man inte tillgång till bil, det kan påverka om barnen kan delta i fritidsaktiviteter eller inte.

Här kan du läsa hela rapporten av förstudien "Alla ska med" Pdf, 6.5 MB, öppnas i nytt fönster.