Evelina jobbar på Krusenstiernska gården och Kalmars rosenträdgård och för henne är det självklart att det är trädgård, växter och natur som hon vill syssla med. Därför är hon utbildad till både trädgårdsmästare och florist.

- Jag gillar att varje arbetsdag spenderas utomhus oavsett om det är 35 grader varmt eller snöstorm. Att få se hur människor njuter av allt det vackra är även det en drivkraft som får mig att känna mig nöjd efter allt slit.

Sysslorna förändras med årstider och väder. På våren är det städning, rensning och plantering av fler än tusen vårlökar. På sommaren får vattnandet ett stort fokus, medan det på hösten handlar om att ta hand om löven och ställa alla utemöbler för förvaring. Under vintern går tiden åt att skotta snö och beskära träd.

- Min mest hektiska tid är på sommaren. I och med värmen blir det alltid prio att vattna det första jag gör på morgonen. Sedan rensar jag ogräs, klipper gräs och gör fint. Att prata trädgård med intresserade besökare är något som också förekommer dagligen, framför allt just under sommaren.

Om man som Evelina har ambitionen att göra det där lilla extra med trädgården kan en utmaning ibland vara att räcka till.

- Ogräset växer fortare än vad vi trädgårdsmästare ibland hinner med och ofta under den mest intensiva perioden så behöver jag prioritera mina arbetsuppgifter för att det ska gå ihop.

Evelina och hennes kollegor gör alltid sitt yttersta för att Kalmar ska få de vackra gröna och blommande oaserna som hon tycker staden, invånarna och besökarna förtjänar.

- Alla mår bra av att ha närhet till det gröna. Det vi trädgårdsmästare gör, gör vi för alla er som njuter, stannar upp och finner ro av att vara i kommunens gröna miljöer. Att vara trädgårdsmästare är ett hårt arbete som bygger mycket på mänsklig kraft. Det vackra ligger inte i perfekt robotgräsklippta gräsmattor, utan i den biologiska mångfalden i naturen. Så låt de där blommorna växa, så ser jag och mina kollegor till att hjälpa naturen mot framtidens utmaningar.

Vill du veta mer om några av våra vardagshjältar i kommunen?