Bygdepeng

Bygdepeng är ett utvecklingsstöd som infördes 2018 och har sedan dess i olika omgångar möjliggjort platsutveckling runt om i hela kommunen. Föreningar kan genom stödet få hjälp att utveckla orter, byar eller stadsdelar genom fysiska investeringar eller aktiviteter och arrangemang.

Det centrala i projekt som finansieras med bygdepeng är att en bygd, ort eller stadsdel ska samverka brett för att fånga upp bygdens önskemål om utveckling. Tack vare detta kan bygden eller stadsdelen få fram väl förankrade idéer och projekt som dessutom kan vara gränsöverskridande mellan föreningar och/eller intresseorganisationer. Krav ställs på den sökande föreningen att redogöra i ansökan om hur förankringen av projektet har gått till.

Bygdepeng ska vara enkelt att ansöka om och redovisa.

Bygdepengen söks till kostnader för utvecklingsarbete med målsättning att:

• stärka den lokala identiteten,
• försköning och förbättringar av lokala mötesplatser eller ytor,
• evenemang,
• aktiviteter för att bevara kultur och naturmiljöer,
• profilering och marknadsföring av den egna bygden med mera.

Läs också om de krav som ställs under avsnittet villkor och riktlinjer.

Övriga bedömningsgrunder
Bedömning och tilldelning av bygdepeng görs med hänsyn till kommunens långsiktiga planer. I bedömningen av ansökningar tas hänsyn till förutsättningar i omgivningen. Projekt med ideellt engagemang och arbete premieras om det krävs en prioritering utifrån de årliga medel som finns inom ramen för bygdepeng.

Bygdepengens storlek får inte överstiga 150 000 kronor (inklusive moms). År 2023 finns totalt 1 miljon kronor att ansöka om.

Ansökan skall göras av en förening eller organisation med giltigt organisationsnummer.

Föreningen som ansöker ska verka inom ett geografiskt område så som en by/tätort eller stadsdel. Bygdepengsprojekt ska komma alla invånare i bygden till del och den förening som ansöker behöver vara öppen för alla. Bygdepengsprojektet ska tillföra området något nytt och vara något som saknas.

Alla föreningar kan ansöka om bygdepeng men finns det flera föreningar i området behöver dessa samverka/samråda för att med en gemensam röst ansöka om bygdepeng. Krav ställs på att sökande förening har ett organisationsnummer.

För att beviljas bygdepeng behöver projektet vara förankrat i bygden, orten eller stadsdelen och spegla vad invånarna i området vill utveckla och göra tillsammans. Hur projektet är förankrat i området ska beskrivas i ansökan. Har föreningen egna utvecklingsidéer är det ett krav att förankra projektidéerna med invånarna/medlemmarna i bygden eller området innan ansökan skickas in.

Exempel på förankringsförfaranden kan vara att en förening har uppfattat ett önskemål från invånarna, eller tagit reda på önskemål genom en enkätundersökning bland invånare.

En förening kan också ordna ett öppet möte för allmänheten för att genom dialog fånga upp utvecklingsförslag, det kan också diskuteras på årsmöten eller andra öppna tillställningar i området där föreningen verkar.

En förening som har en egen utvecklingsidé ska förankra den med områdets invånare tex. genom nyhets- eller informationsbrev, genom mailutskick till medlemmar, eller på det sätt som föreningen anser vara mest lämpligt.

Kommunen friskriver sig från löpande underhåll och tillsyn av genomförda aktiviteter eller byggnationer. Detta görs genom ett avtal mellan sökande förening och kommunen.

Sökande förbinder sig att följa de regler och lagar som kan beröras som till exempel bygglov eller andra tillstånd. Sökande skall uppvisa skriftligt lov eller avtal med berörd markägare vid projekt som ej uppförs eller planeras på egenägd mark.

• Drift och löpande underhåll av anläggningar, fastigheter eller lokaler. Med normalt underhåll menas sådant som alltid ska göras oavsett om bygdepengen finns.
• Lönekostnader eller anställningar.
• Renovering eller anläggande av vägar (oavsett väghållare).
• Belysning och lyktstolpar kopplade till elnät.
• Förbudsskyltar, vägvisningsskyltar eller skyltar som visar hastigheter.
• Investeringar i anläggningar, fastigheter eller lokaler.
• Mat- och/eller fika vid aktiviteter och arrangemang.
• Årligen återkommande evenemang.
• Bygdepeng ges inte till aktiviteter och arrangemang vars huvudsyfte är att gå med vinst.
• Investeringar och inköp som hör till lokaler som inte är direkt åtkomliga för allmänheten. Exempel på sådana investeringar är möbler, utrustning, teknik etcetera.

Landsbygdsnämnden fattar beslut fyra gånger per år om bygdepeng. Den första ansökningsomgången 2024 avslutas 20 februari. Omgång två avslutas 1 maj, omgång 3 avslutas 1 september och årets sista beslutsomgång avslutas 24 november 2024.

När projektet/projekten är genomförda bör detta offentligt uppmärksammas där representanter från kommunen skall ges möjlighet att medverka. Vid de projekt där det är möjligt skall det anslås att projektet är uppfört med stöd från Kalmar kommuns bygdepeng.

Efter att projektet är redovisat kan bygden inkomma med ytterligare ansökningar. Bedömning och tilldelning av ytterligare bygdepeng till samma förening och område görs med hänsyn till hur den geografiska spridningen av bygdepengen har fallit ut i kommunen i övrigt.

När ert projekt har beviljats skriver kommunen ett avtal med föreningen om förutsättningarna för bygdepeng. När avtalet är returnerat till kommunen görs en utbetalning till ert angivna konto.

Kostnaderna och utfallet för utvecklingsarbetet skall redovisas i en ekonomisk sammanställning tillsammans med en kort beskrivning efter avslutat projekt. Kvitton eller verifikationer skall kunna uppvisas om detta efterfrågas.