Trekantens skolgård fick bli kök när både el och vatten försvann

Klockan är strax innan åtta på måndagsmorgonen när strömmen plötsligt försvinner i Trekantenskolans skolkök. Fläktarna tystnar, ugnen slocknar och det finns inget vatten. Om bara några timmar ska skolköket servera lunch till 220 barn, elever och pedagoger, men just nu går det inte att laga mat över huvud taget.

Det Trekantenskolan kockar, lärare och elever inte vet är att situationen är en del av en dittills hemlig övning och en av Kalmar kommuns aktiviteter under årets Beredskapsvecka. Syftet är att testa hur ett skolkök fungerar och påverkas när viktiga funktioner som el och vatten försvinner.

På dagens meny står falafel med libabröd, klyftpotatis och sallad. Resursteamskocken Niclas Crona ringer till köket på förskolan Bagaren för att undersöka möjligheten till stöd, men där är situationen lika strömlös.

– Det blir till att hämta Muurikkan och servera utelunch till barnen idag då, konstaterar Niclas, som blivit blixtinkallad på morgonen då en av de ordinarie kockarna blivit sjuk.

Snabb omställning

På mindre än en timme är förutsättningarna för matlagning tillbaka, om än på ett annat sätt än vanligt. Utanför matsalen växer en provisorisk serveringsyta fram och arbetet fortsätter. Libabröden är delade, dunkar med dricksvatten står på plats och kollegorna från teknik och fastighet har precis levererat en gasoltub till stekhällen.

När kocken Daniel Grön går runt i klassrummen och berättar för eleverna att lunchen kommer att lagas och serveras ute på skolgården möts beskedet av bara av glada miner. Någon hoppades på att det kanske kunde bli hamburgare i stället, men de flesta tycker det blir spännande med utelunch.

Att ha en god beredskap handlar om mer än bara utrustning. Minst lika viktigt är erfarenhet, samarbete och förmågan att tänka nytt när vardagen plötsligt förändras.

– De flesta som jobbar i kök är väldigt lösningsorienterade. Alla kockar har någon gång varit med om att köket blir strömlöst, att stekbordet går sönder mitt i lunchen eller att maten plötsligt tar slut, så det här är inga konstigheter, säger Niclas Crona.

Förmåga att hantera störningar

Daniel och Niclas har förberett allt som kan förberedas och de sätter sig ner med varsin kopp kaffe, bryggt precis innan strömmen gick. De pratar om morgondagens upplägg.

Det står fiskgratäng på menyn. Om elen fortfarande är borta behöver även den lagas på alternativa sätt. Kanske kan ytterligare en stekhäll lånas från en annan skola, eller finns det något reservaggregat att tillgå i morgon?

Allt kockarna hittills sagt och gjort har noga dokumenteras av observatörerna Magnus Bolander och Peter Gertsson. För dem blir övningen ett tydligt kvitto på verksamhetens förmåga att hantera störningar. Vad fungerade bra, var det något som inte fungerade och vad kan göras annorlunda nästa gång?

– Det är otroligt nyttigt med den här typen av övningar. Vi hittar alltid något som kan förbättras. Hur är elen kopplad? Vilka system hänger ihop? Vad händer med dem om elen går ner? Vi har en organisation som klarar den här typen av händelser väldigt bra, personalen är duktiga på att ställa om, konstaterar Magnus.

Bra beredskap skapar trygghet

Kalmar kommun har under de senaste åren arbetat målmedvetet och strategiskt med kontinuitetsplanering. Beslutet att köpa in flertalet stekhällar modell större och placera dem hos olika verksamheter över hela kommunen är strategiskt och en del av kommunens beredskapsarbete.

– Målet är att kommunens verksamheter, så långt det är möjligt, ska fortsätta fungera även när förutsättningarna förändras. När något oväntat händer är det människorna, samarbetet och förmågan att ställa om som gör den största skillnaden. Det är viktigt att medarbetarna känner sig trygga i det, avslutar Magnus.