Ny forskning lyfter betydelsen av det goda mötet i uppsökande socialt arbete

Hur skapas förtroendefulla relationer mellan unga och vuxna i det uppsökande sociala arbetet? Det har Sanna Hallgren undersökt och nu hoppas hon att resultaten ska bidra till utvecklingen av framtidens förebyggande arbete.

Sanna Hallgren (till höger på bilden) är utbildad socionom och arbetar inom socialförvaltningen i Kalmar kommun och ska inom kort licputera vid Linnéuniversitetet. Intresset för forskningen växte fram ur erfarenheter från arbetslivet, där uppsökande socialt arbete ofta väcker både förväntningar och frågor.

– Uppsökande socialt arbete har över tid både varit efterfrågat och ifrågasatt. Jag blev nyfiken på vilka förutsättningar, villkor och förväntningar som präglar arbetet och hur det påverkar möjligheten att skapa kontakt med unga, säger Sanna Hallgren.

Ett uppdrag med många förväntningar

Under forskningsarbetet blev det tydligt hur komplext fältarbetarnas uppdrag är. De möter förväntningar från många olika håll samtidigt som arbetet ofta är brett och mångfacetterat.

– Det som överraskade mig mest var hur fältarbetarna navigerar mellan olika förväntningar i sitt dagliga arbete, säger Sanna Hallgren.

I uppsatsen undersöker hon hur fältarbetare skapar kontakt med unga och vilka faktorer som påverkar möjligheten att bygga relationer. Ett centralt begrepp i studien är situationell legitimitet, alltså hur fältarbetarnas roll accepteras och erkänns i olika situationer.

Platsen spelar stor roll

Studien visar att platsen har stor betydelse för möjligheten att skapa goda möten. På platser där unga är vana vid vuxennärvaro, till exempel fritidsgårdar, är det ofta lättare för fältarbetare att bygga relationer. Där finns redan etablerade regler och förväntningar som gör det möjligt att fokusera på kontakten med ungdomarna.

På mer offentliga platser, såsom torg, busshållplatser och stationer, kan förutsättningarna se annorlunda ut.

– Där kan unga befinna sig för att vara ifred, vilket gör att det ibland blir mer utmanande att skapa kontakt, säger Sanna Hallgren.

Förtroende byggs steg för steg

Enligt Sanna Hallgren kännetecknas ett gott möte av att det bidrar till kontakt eller relation.

– Ett gott möte bygger på att ungdomen känner acceptans och ett visst förtroende för vuxna. För varje möte blir steget till kontakt och relation lite kortare, säger hon.

När unga upplever fältarbetare som trygga och respektfulla vuxna kan det också stärka förtroendet för verksamheten i stort.

Kunskap för framtidens förebyggande arbete

Resultaten är särskilt relevanta i ljuset av den nya socialtjänstlagen, som betonar vikten av tidiga och förebyggande insatser.

– Den nya socialtjänstlagen handlar inte bara om att göra mer av samma sak, utan också om att tänka nytt. Vi behöver förstå vilka förutsättningar olika förebyggande insatser har för att kunna utveckla arbetssätt som möter människors behov på bästa sätt, säger Sanna Hallgren.

Hon hoppas att studien ska bidra till en större förståelse för villkoren i det förebyggande arbetet och ge yrkesverksamma verktyg att beskriva och utveckla sitt uppdrag.

Verksamhetsnära forskning

Att kombinera forskning med arbetet inom socialförvaltningen har varit en styrka under studietiden.

– Mina forskningsfrågor kommer till stor del från erfarenheter i yrkeslivet. Genom Forskarskolan för Yrkesverksamma i Socialtjänsten (FYS) har jag kunnat ta med mig frågor från verksamheten in i forskningen och samtidigt använda kunskap från universitetet i utvecklingsarbetet inom socialförvaltningen, säger hon.

Att studien nu är färdig väcker både glädje och stolthet.

– Jag är stolt över att arbetet är klart, men också över att resultaten och slutsatserna har tagits emot så väl, säger Sanna Hallgren.