Socialtjänsten stärker arbetet mot hedersvåld

Kalmar gästades av Devin Rexvid som är en av landets ledande forskare inom hedersrelaterat våld och förtryck. Under en heldag samlades omkring 140 medarbetare från socialtjänsten för att få en fördjupad kunskap och stärka arbetet framåt om hedersrelaterat våld och förtryck.

Devin Rexvid, socionom och universitetslektor vid institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, föreläste för om problematiken ur historiskt, kulturellt och forskningsbaserat perspektiv och gav en bred förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck.

Deltagarna fick under dagen ta del av definitioner av hedersrelaterat våld, drivkrafter bakom våldet samt de utmaningar och möjligheter som socialtjänsten möter i sitt arbete med utsatta människor.

- Dagen är en del av förvaltningens långsiktiga satsning på att öka kunskapen och stärka kompetensen för att kunna bedöma risker och behov hos barn och unga som misstänks vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att skapa säkrare arbetssätt och identifiera effektiva insatser för stöd och skydd, säger Anna Hasselbom Trofast, socialchef på Kalmar kommun.

Ett samhällsproblem

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett samhällsproblem som är prioriterat område för socialtjänsten att arbeta med.

- Vi måste jobba aktivt med detta, både förebyggande och direkt med de som är utsatta. Det är otroligt viktigt att vi samverkar med andra aktörer i samhället där bland annat skolan är en viktig part, säger Anna Hasselbom Trofast, socialchef på Kalmar kommun.

Under året har en särskild arbetsgrupp på socialtjänsten bildats som arbetar med just heder. Arbetsgruppen har genomfört flera kunskapshöjande aktiviteter, såsom studiebesök hos andra kommuner och deltagit i forskningskonferenser. Målet är att bygga en robust kompetens inom området och då stärka skyddet för barn och unga som lever under hedersrelaterat våld och förtryck.

- Devin Rexvid är den forskare i Sverige som har mest kompetens angående heder kopplat till socialtjänsten, därför är det jätteroligt att vi fått möjlighet att bjuda hit honom. Vi har fått fördjupad kunskap om heder och jag ser fram emot att vi nu ska reflektera och jobba vidare med det, säger Theréze Lundborg, enhetschef inom barn och familj på socialförvaltningen.

Förstå mekanismerna i hedersvåld

Under dagen betonar Devin Rexvid att hedersnormer bygger på kontroll av kvinnors kroppar och sexualitet. Att förståelse för dessa mekanismer är avgörande för att kunna förebygga våld. Han föreläser regelbundet för yrkesverksamma inom socialtjänst, skola och rättsväsende och är en efterfrågad expert i nationella utbildningsinsatser.

- Dagen gav en värdefull drivkraft där vi tillsammans kan fortsätta att utveckla det sociala arbetet kring hedersrelaterat våld och förtryck. Området är komplext och många ärenden utmanande, men som Devin betonade så når vi långt när vi alltid har barnets perspektiv med oss, säger Therese, socialsekreterare inom socialtjänsten.

Dagen gav viktiga och givande kunskaper i socialtjänstens fortsatta arbete. Linda Ulestedt som är enhetschef på socialförvaltningen tycker att samverkan är av stor vikt:

- Vi behöver tidig prevention - samverkan mellan myndigheter, såsom med förskola för att uppmärksamma tidiga tecken på att barn lever i en hederskontext. Det kan handla om begränsningar av flickors medverkan i olika aktiviteter, skam börjar tidigt inpräntas i flickor. Pojkars kan redan i mycket tidig ålder ha krav på sig att kontrollera sina systrar.

Individen har rättigheter

Några viktiga punkter som de 140 deltagarna tar med sig från dagen är att våga fråga om hedersnormer, lyssna och tro på barnens berättelse och behålla barnperspektivet, ge tydlig information om barns rättigheter och föräldraansvaret, att inte anpassa intuitioner efter hederskultur och klanmentalitet, skilja på förståelse och acceptans.

- Vi fick en viktig och givande dragning av det historiska perspektivet av hedersnormernas framväxt, vilket leder till djupare förståelse för komplexiteten och vad vi behöver vara uppmärksamma på. Det är inte kulturen som har rättigheter, det är individen som har det, säger Linda Ulestedt, enhetschef på socialförvaltningen.