Våldet kan förekomma i alla förhållanden, oavsett ålder, sexuell läggning eller vilken bakgrund man har. En oro i relationer mellan hbtqia+ personer är hotet om att andra ska få veta sanningen om deras sexuella läggning.

Många hbtqia+ personer lever öppet, men det finns också många som inte gör det, vilket skapar en ytterligare utsatthet för en person som lever i förhållande som redan kantas av våld. Karl, som egentligen heter något annat, jobbar på socialtjänsten och möter människor som utsätts för våld i nära relationer.

- Våld är våld, oavsett vem personen är. I nära relationer kan alla former av våld förekomma. Det psykiska våldet som sker när en person hotas med att bli avslöjad om sin sexuella läggning kan skapa hinder som gör att personen inte vågar berätta, säger Karl.

Svårt att berätta

Det finns många faktorer som gör att en person kan ha svårt att berätta om vad hen är utsatt för. Misstro mot myndigheter, erfarenheter att ha blivit dåligt bemött eller att man lever i ett litet hbtqia+ -community där alla känner alla är alla exempel på faktorer som höjer tröskeln till att berätta.

- Att berätta vad man är utsatt för kan också innebära att en person måste berätta sin största hemlighet. Det kan finnas rädslor om fördomar och att bli dåligt bemött och oro för okunskap hos personen man berättar det för. Det är därför viktigt att vi som jobbar med att möta våldsutsatta har rätt kunskap, säger Karl.

När sexuell läggning är livsfarligt

När hedersvåld och hedersförtryck förekommer skapar det ytterligare en faktor som gör att våldet får fortgå i det tysta. Att berätta om sin sexuella läggning kan vara förenat med livsfara för människor från en familj där heder är viktigt.

- Man kan alltid kontakta socialtjänsten och vara anonym om man vill få råd, stöd och hjälp. Ibland kan man behöva skydd och då kan man också kontakta oss och man kan alltid ringa 112 om man behöver akut hjälp, säger Karl.

Socialtjänsten finns till för alla

Socialtjänsten kan ge råd och stöd till människor i svåra livssituationer och är vana att möta människor som är utsatta för våld.

- Alla som behöver oss är alltid välkommen, vi gör ingen skillnad på människor. Hjälpen man kan få från oss är helt styrd efter varje enskilds behov och samtycke. Det finns också andra organisationer, myndigheter eller föreningar man kan kontakta, men alla ska veta att de alltid är välkomman till oss, säger Karl.

”Selina”

Tyget på soffan var slitet, men Selina ser det inte längre. Det finns annat som upptar hennes tid. Oron är ständigt närvarande och om någon timme kommer Angelica hem från jobbet och då vet hon aldrig vilket humör hennes partner är på. Hela hennes familj tror att de bara är rumskompisar, två vänner som delar en lägenhet. Men de är ett par och har varit det i snart två år.

Selina suckar och tittar upp i taket. När Angelica kom in i hennes liv hade det känts som att alla bitar föll på plats. De hade haft så roligt tillsammans och hon hade sett en framtid i den här relationen. Nu såg det annorlunda ut. Roligt hade de fortfarande, men inte alltid. Bråken avlöste varandra i den lilla lägenheten och svartsjuka var ett ständigt tema. Hon hade inte märkt av Angelicas svartsjuka sida från början, utan det hände efter att de flyttat ihop – som de gjort snabbt efter att de träffats.

Angelica ville alltid kolla igenom hennes telefon och ville inte att Selina skulle umgås med vänner på egen hand. Bråket som uppstått efter att Selina följt med kollegorna på after work hade varit värst. Då hade bråken tagit en ny vändning som gjorde att hon kände sig mer pressad än tidigare.

"Jag kommer berätta för dina föräldrar att du är lesbisk!"

Hotet hade känts som ett slag i ansiktet. Selina älskade sina föräldrar, men de var av den gamla skolan. Under uppväxten hade hon ofta hört fula ord om homosexuella och det hade gjort att hon aldrig vågat berätta för sin familj.

Selina tog upp telefonen och tittade på skärmen. En kollega på jobbet hade berättat att hon läst en artikel i tidningen om en kvinna som fått hjälp av socialtjänsten när hon blivit hotad av sin man. Skulle socialtjänsten också kunna hjälpa henne? Men var det verkligen ett hot hon var utsatt för? Eller våld? Bråkar gör man väl i alla förhållanden och Angelica slår henne inte. Att ringa Polisen känns för stort.

Selina ser på klockan, det är en timme till Angelica kommer hem. Hon knappar in numret i telefonen. Personen som svarar låter lugn och trygg och presenterar sig som Lisa på mottagning vuxen på socialförvaltningen.

- Jag vet inte riktigt om det räknas som våld, men hon kan säga saker, säger Selina osäkert och börjar berätta om bråken med Angelica.

Selina finns inte på riktigt, men det som hände Selina är inte unikt. Socialtjänsten möter våldsutsatta i sitt arbete som bär på liknande historier och får vara med om liknande resor.

Ofta utsätts våldsutsatta för flera olika former av våld. Till exempel psykiskt våld som trappas upp och blir fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Våld är en handling som skrämmer, skadar och kränker en annan människa.