Idag är det samernas nationaldag

Huvudbiblioteket har anordnat en utställning med samiska böcker. Där finns det böcker på de samiska språken, bland annat nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska. Det finns också böcker om samer på svenska.

Men det är inte bara på nationaldagen som kommunen uppmärksammar urfolket samerna. Under januari har elever i årskurs ett på Vasaskolan bland annat fått lära sig om samernas respekt för naturen och de har lyssnat på jojk. Det är en del av läroplanen att undervisa om nationella minoriteter och urfolk.

Eleverna fick också titta på några avsnitt från julkalendern som sändes i december 2024, som handlar om en samisk familj. Lärarna märkte att eleverna var intresserade och kunde dra kopplingar mellan det de fick lära sig i skolan och det de sett på julkalendern.

Vad vet du om urfolket samerna?

• Varför valdes den 6 februari som samernas nationaldag?
  För att hedra det första samiska landsmötet som anordnades i Trondheim, Norge, den 6 februari 1917. Det var första gången som hundratals samer samlades över landsgränserna för att diskutera gemensamma frågor.
  
  
• Har alla samer en egen flagga?
  Ja och flaggan är gemensam för alla samer i Sverige, Finland, Norge och Ryssland och har används sedan år 1986.
  
  
• Vad betyder flaggan?
  Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten som kallas för kolt.
  
  
• Finns det en samisk nationalsång?
  Sámi soga lávlla är den samiska nationalsången och är skriven sjösamen Isak Saba år 1906.
  
  
• Vad är sápmi?
  Det är samernas landsområde i Sveirge, Norge, Finland och Ryssland. Sápmi som begrepp innebär både det geografiska området och urfolket samerna.
  
  
• Finns det samiska ord som vi använder i det svenska språket?
  Ja, det finns det. Här är några exempel:
  Kosa - 'kopp'
  Jokk - 'bäck'
  Pulka - 'samisk släde'
  
  
• Vad menas med de samiska årstiderna?
  Samerna delar in året i åtta olika årstider som utgår från klimatets och naturens växlingar när man flyttar renarna mellan vinter- och sommarbetesland.
  
  Vårvintern, gidádálvve på samiska, infaller under mars och april. Det är en årstid som kommer med ljus och värme efter månader av vinter.
  
  Våren, gidá på samisk, infaller under april och maj. De är nu isarna sakta börja släppa greppet om de södra delarna Sápmi.
  
  Vårsommar, gidágiesse på samiska. Våren går över till vårsommar i juni. Det är nu all växtlighet exploderar och midnattssolen lyser upp norra Sverige dygnet runt.
  
  Sommar, giesse på samiska. I månadsskiftet juni och juli kommer sommaren. Då kan det ibland skilja 70 grader mellan de varma sommardagarna och de kalla vinterdagarna i de nordliga delarna av landet.
  
  Höstsommaren, tjaktjagiesse på samiska. Den infaller i augusti och löven börjar sakta skifta färg. Det är en viktig årstids för renarna, det är nu de fyller på sina depåer och bygger på både fettlager och muskelmassa inför den stundande vintern.
  
  Hösten, tjakta på samiska. Hösten kommer i september och oktober. Nu betar renarna till största delen i lågfjällsregionen.
  
  Förvintern, tjaktjadálvve på samiska. Förvintern anländer i november och december med snön som stannar hela vintern. Renarna betar under snön som kan vara några decimeter tjock.
  
  Vintern, dálvve på samiska. Det är den längsta av de samiska årstiderna och sträcker sig från december till mars. Nu är det kallt i sápmi med omväxlande snöstormar och klara, kalla vinternätter där norrskenet lyser upp natthimlen.

Mer information

Här kan du läsa mer om hur Kalmar kommun arbetar med nationella minoriteter och urfolk:
kalmar.se/minoritet Länk till annan webbplats.