Karin, som egentligen heter något annat, jobbar på socialförvaltningen i Kalmar och möter unga tjejer som drömmer om att få leva ett liv utan begränsningar och kontroll.

- Hedersrelaterat våld bygger på en förställning om att kvinnor och flickors beteende är avgörande för en familjs heder, där förlusten av heder får stora konsekvenser för familjen, säger Karin.

Det värsta som kan skada en familjs heder är sex före äktenskapet och därför kontrolleras den kvinnliga sexualiteten på olika sätt. Det sker genom att kontrollera hur en kvinna klär sig, vem hon är vän med och vem hon träffar. Följer hon inte reglerna får det konsekvenser.

- Det kontrollerande beteendet hos familjerna gör att flickorna och kvinnorna begränsas. Många unga tjejer får tillexempel inte delta på aktiviteter utanför skolan utan måste direkt hem. Skulle det hända något på vägen som gör att hon blir sen hem så får det konsekvenser genom att hon till exempel blir förhörd. Det är inte ovanligt att det förekommer våld eller hot om våld, säger Karin.

I det hedersrelaterade våldet ryms alla former av våld, det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt eller andra våldsformer. Men det finns några former av våld som utmärker sig inom det hedersrelaterade våldet, det är könsstympning, barnäktenskap och tvångsgifte. Ibland blir kontrollen extrem och leder i värsta fall till mord.

Försvinner

Ett problem som ökar är att unga tjejer och killar försvinner från landet. Många gånger har de rest till ett annat land för att familjen anser att de behöver det för att återupprätta familjens heder eller för att bli bortgift. Skolan kan märka att ungdomar inte kommer tillbaka efter sommarlovet och gör då en orosanmälan till socialtjänsten.

- När vi får kännedom om att ett barn eller ungdom förts utomlands är det ofta för sent och de befinner sig redan i ett annat land. Man håller tyst om det för att inte skolan eller andra i samhället ska veta och kunna stoppa det, säger Karin.

Samtal som är anonyma

Ofta larmar förskolan och skolan om misstanke för hedersvåld eller förtryck. Unga tjejer söker också upp skolsköterskan eller skolkuratorn för att få hjälp.

- Vi kan få samtal från skolan om unga tjejer som berättat att de är utsatta för olika former av våld och kontroll kopplat till heder. Då åker vi ibland ut till skolan och pratar med tjejen där hon kan vara anonym. Hon behöver inte säga sitt namn men hon får chansen att berätta om det hon är med om och vi får möjlighet att berätta om den hjälp hon kan få av oss, säger Karin.

Det anonyma samtalet är till för att skapa tillit, ge och få information och för att tjejen själv ska få bestämma om hon vill ta emot hjälpen eller inte. När skolan däremot gör en orosanmälan öppnar socialtjänsten en förhandsbedömning som kan leda till en utredning och ibland inte. Ibland bedömer socialtjänsten att den våldsutsatta behöver placeras i jourhem, familjehem eller HVB-hem, ibland krävs ett ännu större skydd i form att placeras på en annan ort, ha hemlig adress och hemlig identitet. Det betyda att den våldsutsatta behöver bryta med familj och släkt för att vara trygg.

- Det gäller att skapa ett nytt liv, det gamla livet får inte komma i kontakt med det nya för att hotet mot henne är så pass allvarligt. Det är ett långsiktigt arbete och ofta krävs traumabehandling för posttraumatisk stress som tjejerna ofta lider av efter allt det de har varit med om, säger Karin.

Våga fråga

Många i den våldsutsatta tjejens närhet går med en känsla av hon inte mår bra och är utsatt av någon form av våld. Det viktiga är att våga ställa frågan eller berätta för någon annan, exempelvis skolkuratorn eller socialtjänsten, som i sin tur kan ställa frågan. Många lider av psykisk ohälsa till följd av våld och förtryck och det kan till exempel visas genom att en ungdom är skolan utåtagerande i skolan.

- Många är oroliga för att ställa hedersrelaterade frågor, de inte vill riskera att låta rasistiska. Men det är inte rasistiskt att fråga en klasskompis, en vän, en kollega eller andra i din närhet om de är utsatta hedersvåld eller förtryck. Det handlar om mänskliga rättigheter, om barnkonventionen och hedersvåld och förtryck är olagligt och otroligt skadligt för de som utsätts, säger Karin.

Det är inte bara kvinnor som utsätts utan även män. En grupp som är särskilt utsatt är hbtqi+ personer, då det anses att det skada hedern att ha samkönade relationer.

- Gå på magkänslan. Känns det inte som att allt står rätt till kan du alltid ställa frågan, eller berätta det för någon annan. Det viktigaste är att man vågar agera, säger Karin.

”Fadime”

Fadime sitter framför socialsekreteraren som kommit till skolan. Hon har efter lång tid tagit mod till sig och berättat för skolsköterskan om hur hårt pressad hon är hemifrån, hur kontrollen blir allt större ju äldre hon blir, hur hon gör allt för att ingen skulle upptäcka att hon börjat prata med en kille i parallellklassen och hur hon inte vill leva så här begränsat längre.

Hon önskar att hon kunde ha på sig samma kläder som klasskompisarna, att hon kunde ha håret utsläppt utan att täckas och kanske rent av gå till gymmet eller simhallen efter skolan. Men det får hon inte. Hon alltid tvungen att gå raka vägen hem och hon blir alltid klockad. Där hemma vet de exakt hur länge det tar att promenera hem från skolan. Hon kände sig så kvävd. Och ännu mer kvävd blev hon av tanken att gifta sig, som hennes föräldrar nu börjat planera. Hon som inte ens gått klart gymnasiet ännu.

Skolsköterskan berättade för henne att hon kunde få prata anonymt med en socialsekreterare från socialtjänsten som kunde komma ut till skolan. Det ville hon. Så nu satt hon framför en kvinna som berättade vad socialtjänsten kunde hjälpa henne med och ställde frågor som Fadime tyckte var lite svåra att svara på ibland.

- På vilket sätt blir du kontrollerad av din familj?, frågar socialsekreteraren.

Fadime tänker efter, vad är egentligen kontroll? Var det slagen hon fått när hon gick med en kompis till biblioteket efter skolan utan att fråga om lov? Var det när hennes pappa skulle läsa hennes sms varje kväll? Var det när hon inte fick delta på idrottslektionen i simhallen? Hon kände sig kontrollerad, men på olika sätt.

- På alla sätt, säger Fadime.

Fadime och socialsekreteraren bestämmer en ny tid för att ses efter att hon fått fundera på hur hon vill göra, om hon har fler frågor eller vill ha få hjälp och skydd. Några dagar senare blev hon sen hem från skolan, hon hade glömt tiden efter att suttit och pratat med kompisarna efter sista lektionen. Då kom slagen igen och hotet om att hon skadar familjens heder med sitt beteende. Fadime insåg att hon inte kunde leva så här längre. Vad skulle hända om det upptäckte att hon pratade med killen i parallellklassen? Hon bestämde sig för att hon ville få hjälp och när hon träffar socialsekreteraren igen berättar hon att hon har bestämt sig.

Fadime stannar kvar på skolan den dagen. Socialtjänsten vill inte att hon går hem då de bedömer att hon behövde skyddas. Efter några timmar blir hon upphämtad av socialtjänsten och får åka till ett familjehem. Där ska hon bo under en tid. I bilen på väg dit tittar hon på sin mobiltelefon som var fylld av olästa meddelande och missade telefonsamtal från familj och släkt. Hennes familj försökte pressa henne att komma tillbaka hem på olika sätt, både genom hot och genom att lova henne större frihet.

Fadime rörde nervöst på händerna där hon satt i baksätet på bilen. Vad ska hända nu? Vad hon hade ställt till med för familjen? Vad ska hennes familj göra mot henne nu? Hon har skadat familjens heder genom att berätta. Hon vill så gärna krama om sin mamma, men vet att det inte är säkert att åka hem. Hon kommer sakna familjen så enormt mycket. Men våldet, hoten och kontrollen är så överväldigande att hon inte står ut längre och hon vill inte gifta sig. Samtidigt känner hon sig så ensam, all kontakt med familjen måste brytas. Kommer hon orka det här? Och vad skulle hända om hon åker tillbaka hem igen?

Fadime finns inte på riktigt, men det som hände Fadime är inte unikt. Socialtjänsten möter många unga tjejer i sitt arbete som bär på liknande historier och får vara med om samma resa. Av säkerhetsskäl har vi bytt ut socialsekreterarens namn i artikeln.

Bra att veta

Är du utsatt för hedersvåld eller förtryck?

Är du i fara eller behöver akut hjälp. Ring SOS-alarm.112

Vill du prata, få råd eller hjälp om din situation?

Är du över 18 år, kontakta socialtjänstens mottagning vuxen.
010-352 00 00
Är du under 18 år, prata med din skolsköterska eller skolkurator eller kontakta mottagning barn på socialtjänsten.010-352-00 00

Är du orolig att för att ett barn eller ungdom utsätts för hedersvåld eller förtryck?

Kontakta socialtjänsten på telefon eller gör direkt en orosanmälan.010-352 00 00 Orosanmälan Länk till annan webbplats.

Befinner du dig utomlands och behöver hjälp?

Kontakta ambassaden eller utrikesdepartementet.

Mer inforamtion

kalmar.se/veckafrifranvald
Läs mer om hedersvåld och förtryckhedersfortyck.se Länk till annan webbplats.