Ofta ses våld i nära relation som något fysiskt, ett slag, en spark eller annan fysisk våldsam handling. Men våld är också när någon utsätter en annan för psykiska kränkningar, tar lån i partnerns namn eller andra handlingar som ofta går under begreppen psykiskt våld och ekonomiskt våld.

I vardagen möter socialsekreteraren Maja, som egentligen heter något annat, många kvinnor och män som lever i relationer som kantas av våld.

- Många gånger handlar det om en kombination av våld som en person utsätts för, både psykiskt, fysiskt eller andra våldsformer, säger Maja.

Ofta är det psykiska våldet svårare att se, där uppstår inte blåmärken eller andra synliga skador. Utan i stället är det hot, trakasserier, nedsättande ord, kontroll över umgänge, kontroll av mobiltelefon och e-post, spridning av bilder, bestämma hur den utsatta ska klä sig och andra kränkande handlingar. I relationer där det förekommer våld är det inte ovanligt att det börjar med en psykisk nedbrytning för att sedan trappa upp.

- Det psykiska våldet är enklare att förklara bort då det inte handlar om slag eller andra övergrepp som ger fysiska skador och märken. Sakta förändrar man sig själv och tillslut ser man på sig själv på det sätt som man fått höra av våldsutövaren under en längre tid, säger Maja.

Medan det psykiska våldet är svårare att se kan det ekonomiskt våld lämna mer tydliga spår efter sig i form av skulder. Våldsutövaren kan till exempel ta lån i sin partners namn, den våldsutsatta får inte ha ett eget bankkonto, hindras från att tjäna egna pengar och andra ekonomiska hinder som leder till att en människa begränsas från ett självständigt liv.

Bearbeta att de varit med om våld

Mottagning vuxen på socialtjänsten i Kalmar tar emot många telefonsamtal och mejl från kvinnor som utsätts av olika former av våld. Det kommer även in orosanmälningar från grannar och anhöriga. Kvinnorna kan befinna sig i en relation, är på väg att lämna eller redan har lämnat.

Socialtjänsten har olika stöd och insatser för våldsutsatta, allt från skyddat boende till grupper hos Alternativ till våld där de får prata om vad de varit med om med andra som varit utsatta för liknade saker. De behöver stöd på olika sätt utifrån just sin speciella situation. Handlar det om ekonomin så kopplas ekonomiskt bistånd in och vi har även resurser som budget och skuldrådgivare här hos oss som kan hjälpa till.

- Många gånger behöver de våldsutsatta tid att bearbeta att de varit utsatta för våld. Det är viktigt att veta att kommer man som våldsutsatt till hos har vi ett samtal, inget förhör. Vi pratar förutsättningslöst med de våldsutsatta och kan ge tips och råd för hur de skall gå tillväga när de vill lämna relationen, säger Maja.

Säkerhet är också en viktig fråga som diskuteras med den våldsutsatta. Bland annat hur de kan tänka med sociala medier, hur lätt det är att spåra en annan människa där. Vissa sociala medier har spårningsfunktioner inbyggda i sig som gör det lätt för våldsutövare att fortsätta ha kontroll över sin partner även om denne har lämnar relationen.

- Det viktigaste är att höra av sig till oss, ingen ska behöva gå och bära på det själv. Det finns hjälp att få. Och det är lika viktigt att våga ställa frågan oavsett om du jobbar på hälsocentralen, om du är arbetsgivare, en vän eller andra personer i en våldsutsatts närhet. En enkel fråga kan skapa ringar på vattnet och leda till att en människa tar sig ur den våldsamma relation som den befinner sig i, säger Maja.

”Tina”

Tina sitter framför socialsekreteraren som antecknar i sina papper. Allt i huvudet känns rörigt, hur har hon hamnat här. Allt som började så bra för att sedan förvandlades succesivt till en mardröm. Alla besparingar är borta efter dyra amorteringar på lån hon aldrig ansökt om. Efter år av att höra att hon inte kan göra något rätt tvivlar hon ständigt på sig själv och nu sitter hon här, på socialtjänsten, och försöker svara på frågorna som ställs.

Hon mötte sin man för tio år sedan, hon blev blixtförälskad och allt gick snabbt. Hus köptes och barnen kom under några få år. Hon märkte inte ens när han började förändras, det gick så långsamt, men samtidigt snabbt när hon börjar tänka efter. Frågorna som kom i mängder av sms så fort hon gick hemifrån. Var är du? Vem är du tillsammans med?

Hon kommer ihåg när hon började få skriva på papper, hon skulle inte bry sig om vad det var hon skrev på, det skulle han ta hand om allt. Sen kom de hårda orden, konstant kritik. Hon var en dålig mamma, en dålig lyssnare och en dålig människa. Allt snurrar i huvudet på henne när hon tänker tillbaka.

För nu sitter hon här, tio år senare, med lån på flera hundra tusen som hon aldrig förstod att hon hade. Hon hade aldrig fått ha ett eget bankkonto efter att de gift sig. Hon hade ett jobb, men såg aldrig sätt röken av lönen. Hon tittar på socialsekreteraren och ger ett stelt leende, kvinnans empatiska ögon tittar tillbaka på henne. Tina tar ett djupt andetag.

- Han sa ofta att han skulle sprida nakenbilder på mig, speciellt när jag var på väg att lämna. Det var som att allt trappades upp då, berättar Tina.

Tina finns inte på riktigt, men det som hände Tina är inte unikt. Socialtjänsten möter många kvinnor i sitt arbete som bär på liknande historier och får vara med om samma resa. Av säkerhetsskäl har vi bytt ut socialsekreterarnas namn i artikeln.