Flera hundra kvinnor söker hjälp hos socialtjänsten i Kalmar varje år för att de befinner sig i eller har befunnit sig i en våldsam relation. Men det finns också ett stort mörkertal.
Varför mår jag så dåligt? Varför känner jag mig så deppig? Det är vanliga frågor som kvinnor ställer efter att ha lämnat en våldsam relation. Marie jobbar som behandlare på socialförvaltningen och möter varje dag kvinnor som lämnat våldsamma relationer eller fortfarande befinner sig i relationen. Det börjar ofta med ett telefonsamtal eller ett mejl och att kvinnan har blivit tipsad att kontakta socialförvaltningens av läkaren på hälsocentralen eller någon annan i kvinnans närhet.
- Det är viktigt att lyssna när en kvinna tar kontakt med oss, det är inte ofta de börjar berätta direkt utan det tar tid. Det handlar om att bygga tillit, säger Marie.
Kvinnan får träffa en behandlare under flera tillfällen och får då möjlighet att beskriva situationer och händelser som hon varit med om. Samtalen ger också behandlaren möjlighet att förklara vad som är våld och att det är personen som utövar våldet som bär ansvaret. Det är inte ovanligt att den våldsutsatta känner sig förvirrad och inte vet själv vad hon utsatts för och har ibland inte berättat för någon annan vad som pågått i relationen.
- Våldet brukar gå runt i det vi kallar för en våldcirkel. Efter en våldshandling kommer en period av försoning och lugn, sen blir det en succesiv upptrappning och sen uppstår våldet igen. Men våldcirkeln behöver inte handla om fysiskt våld, utan av andra våldsformer och våldshändelser, säger Marie.
Alla våldsrelationer behöver inte följa våldscirkeln, även om många gör det. Vissa våldsutövare ser inte som del och ansvar för våldet och då uppstår inte försoningsfasen, men våldet fortsätter.
På ATV (Alternativ till våld) erbjuds våldsutsatta kvinnor både individuella samtal och samtal i grupper med andra kvinnor som också lever eller har levt i relationer med våld.
- Ibland handlar det om att stötta kvinnan att bryta ett mönster av dysfunktionella och våldsamma relationer där det inte är ovanligt att de börjat redan från att de var barn och bevittnade våld hemma, säger Marie.
Sexuellt våld är mer än våldtäkter. Det kan bland annat handla om att tvinga någon att titta på porr, tvingas till sexuella handlingar, tvingas till sexuella handlingar med andra, tjata sig till sex, försoningssex, sexmissbruk eller sprida bilder med sexuellt innehåll.
- Ett exempel är när en kvinna under försoningstiden i våldscirkeln gå med på sex. Inte för att hon vill, utan för att tanken på vad som kan komma om hon inte går med på det är ännu värre. När det kommer till våld i nära relation blir samtyckenslagen otydlig, vad är samtycke när man känner att man inte har något val än att samtycka, säger Marie.
I våldsrelationer uppstår ofta isolering. Kvinnan förlorar vänner och familj när partner under lång tid isolerar henne och hon får då inte några andra intryck än de intryck han ger henne.
- Jag möter många kvinnor som under lång tid isolerats och förminskas i det mesta, de får höra kränkningar av sin partner, det kan vara att hon klär sig fel, är glad på fel sätt, att hon är en dålig mamma eller annat kränkande tills hon till slut tror att det är sanningen om sig själv. Det är en normaliseringsprocess Länk till annan webbplats. som gör att gränserna för vad som är ok flyttas och hon förlorar sin egen åsikt. En enkel fråga om vad hon gillar för musik kan bli svår att svara på, för hon är så van att bara gilla det partner gillar, säger Marie.
Våld är både mångsidigt, komplicerat och handlar om osunda maktförhållande. Våldet kan vara i det lilla och i det stora. Exempelvis kan kränkande ord, fysiska slag och sexuellt tvång göra lika ont.
- Män kan också utsättas för våld i nära relation och de erbjuds också stöd från oss. Men vi möter också våldsutövarna och ger dem hjälp och verktyg i syfte att de ska sluta utöva våld i sina relationer, oavsett vilken form av våld det är, säger Marie.
Våld nära relation finns över alla samhällsklasser och geografiska områden.
- Alla kvinnor som kommer till oss på Alternativ till våld bär på en historia av våld i en nära relation. Det är både unga tjejer och vuxna kvinnor, med olika bakgrunder. Kvinnan får här möjlighet att bearbeta det hon varit med om. Bygga upp sig själv, hitta tillbaka till sig själv. Kanske inte till den hon varit, utan en ny upplaga av sig själv och sätta sunda positiva gränser. Men också reparera revor som kan ha uppstått mellan föräldrar och barn, säger Marie.
Emma rör nervöst på händerna där hon sitter i fåtöljen. Allt hade börjat med ett telefonsamtal och en fråga: Jag blev knuffad och han höll fast mig. Och han tjatade på mig hela tiden och ville ha sex. Är det våld?
Inom kort fick hon svaret och det kändes så skönt att få höra det från någon som visste vad hon pratade om, någon som svarade utan att döma henne. Ja, det var våld. Nu satt hon här framför samma behandlare som hon pratat med på telefon den där dagen. Hon hade träffar henne några gånger redan och hon hade börjat känna förtroende för den lugna kvinnan.
Emma hade inte velat tro att hon levde i en våldsam relation. Gå vid första slaget hade hon alltid hört, men han slog ju henne inte. Inte så där brutalt som hon sett på filmer, men han knuffade henne och tog tag i henne så hon fick blåmärken på armarna. Och visst, han hade örfilat henne ibland.
- Men det är ju inte så jag blir slagen eller att han slår mig med knyten näve, säger Emma.
- Det du är med om är ändå våld, även om det inte är med knuten näve. Och det är oavsett inte ok och det är olagligt att behandla en annan människa så, svarar behandlaren lugnt.
Emma tar ett djupt andetag, försöker få det hon sagt att sjunka in. Sen fortsätter hon att berätta om hur han tjatat och tjatat till hon gick med på att ha sex, hela natten kunde han tjata och hålla henne vaken fast han visste att hon skulle upp och jobba på morgonen och ta barnen till förskolan. När hon precis hade kommit hem efter att ha opererat bort blindtarmen ville han också ha sex, krävde det, och återigen tjatade han på henne tills hon gav med sig.
- Det är inte ok att du ska känna dig tvungen att ha sex, säger behandlaren. Att tjata sig till sex när du inte vill, när det inte är på lika villkor, då är det inte ok. Då är det sexuellt våld.
Emma har svårt att ta in all ny information och hon skruvar sig i fåtöljen och titta ut genom fönstret. Hon hade lyckats lämna förhållandet efter 10 år och det var först nu när det var över som hon kunde få distans nog att tänka på vad som hänt. Fast var det över? Han fanns fortfarande där, den delade vårdnaden av barnen och hotade ständigt med att anmäla henne för att hon är en dålig mamma.
- Han blev så arg för minsta lilla. Det känns som att jag gått på helspänn i tio år, fortsätter Emma att berätta.
Emma finns inte på riktigt, men det som hände Emma är inte unikt. Socialtjänsten möter många kvinnor i sitt arbete som bär på liknande historier och får vara med om liknande resor.
Ofta utsätts våldsutsatta för flera olika former av våld. Till exempel psykiskt våld som trappas upp och blir fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Våld är en handling som skrämmer, skadar och kränker en annan människa.
Då kan du alltid kontakta socialtjänsten på telefon 010-352 00 00
Kontakta socialtjänsten på telefon 010-352 00 00
Ring SOS-alarm på telefon 112