REPORTAGE | Ska kommuner ens kommunicera? Vad är det bra för? Ställer du de frågorna till Kalmar kommuns nya kommunikationschef Nico Werge blir det ett passionerat svar.
Och svaret är att kommunikation är en förutsättning för demokrati, bidrar till en effektivare organisation, sporrar till transparens och gör kommunen till en pålitlig förmedlare av korrekt information i allt mer krisbetonade tider.
Man kan besvara frågan om kommunikationens vara eller icke vara med en motfråga: vad gör kommunen som inte kräver kommunikation? I Kalmar kommun sker tusentals möten varje dag, i förskolan, skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten. Kort sagt i varenda verksamhet som ryms inom kommunen. Antingen genom personliga möten, i telefon, via brev, mejl, hemsida eller andra kanaler.
- Det är i alla dessa möten som bilden av oss sätts – den äkta bilden, som bygger på det vi faktiskt levererar. Då måste vi vara begripliga, kunna förklara vad vi gör och varför, men också vara goda lyssnare och ha ett bra bemötande. Därför behöver vi som kommun vara experter på kommunikation, säger Nico.
Ofta pratas det om extern kommunikation, det vill säga det som syns utåt och intern kommunikation, som är den kommunikation som sker inom en organisation.
- Jag hörde någon säga att ”utan intern kommunikation saknas det förutsättningar för en organisation att existera och verka”. Det är en klok reflektion, tycker jag. Men jag skulle också vilja utveckla arbetet med kommunikation lite och påstå att, en väl fungerande intern kommunikation gör att organisationen blir mer välfungerande. Och det är först då som det finns något bra att kommunicera externt. Jag är inte säker på att vi alltid tänker så i vardagen. Där vill jag gärna bidra till att vi blir bättre, säger Nico.
Vi lever i oroliga tider, både ekonomiskt och när det gäller den politiska instabiliteten i världen. Då blir information en lika viktig som osäker källa till kunskap, eftersom den också blir ett vapen för olika intressen.
- I dagens kommunikativa landskap blir det allt svårare att styra över bilden av oss som kommun. Vår förmåga att förklara och beskriva det vi gör helt avgörande. Både i de dagliga mötena och i det vi kommunicerar ut i externa kanaler, säger Nico.
Desinformationskampanjer har pågått i många år, inte minst i samband med val. På senare år har också polariseringen ökat starkt. Allt fler alternativa nyhetsförmedlare etablerar sig och många använder kanaler som bekräftar den bild eller övertygelse man redan har. Av samma anledning blir det om möjligt ännu viktigare att vara en part det går att lita på, menar Nico.
- Vi verkar ju i en förtroendebransch, skulle jag vilja säga. Man ska kunna lita på att vi fattar korrekta och relevanta beslut, att vi likabehandlar, att vi är effektiva och ändamålsenliga, att vi lyssnar in och tar hänsyn till vad våra kommuninvånare tycker och tänker, att vi är förberedda och vet vad som ska göras om en kris sker. Det måste gå att lita på att kommunen sköter sitt uppdrag, och helst ska man också tycka att vi är lite bra. I viss mån konkurrerar vi ju med andra aktörer och utförare, säger Nico.
Det handlar också om att förvalta förtroendet för det offentliga och att förklara vad man som skattebetalare faktiskt får för sina pengar.
- Det har gjorts undersökningar där man frågar människor om de tror att de får mer eller mindre offentlig service för sina skattepengar jämfört med tidigare. En majoritet svarar att de får mindre. Men sanningen är att kvaliteten och komplexiteten i det som det offentliga levererar har ökat enormt under de senaste årtiondena. I den bemärkelsen får man väldigt mycket mer för pengarna, säger Nico.
Kommunikation spelar en betydande roll i hur vi tar oss an de samhällsutmaningar vi står inför och hjälper oss driva igenom snabba förändringar i den kommunala verksamheten.
- Jag brukar säga att ju tuffare utmaningar vi har, inte minst ekonomiskt, desto större är behovet av klok, samordnad och effektiv kommunikation. Då är det än viktigare att undvika till exempel dubbelarbete, missförstånd och otydligheter som kostar oss massor av tid och som leder till dåliga beslutsunderlag, avslutar Nico.