Här är du:

  1. www.kalmar.se
  2. Demokrati
  3. Stadsutveckling
  4. Detaljplanering

Hur kommer en detaljplan till?

En detaljplan är ofta det första steget som tas när något ska byggas. Det är bara kommunen som kan göra en detaljplan. Det beror på att vi enligt lag har ensam rätt att bestämma över hur mark och vatten får användas. Kommunen har ett så kallat planmonopol.

Hos oss är det samhällsbyggnadskontoret som ansvarar för detaljplaner.

En detaljplan innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, hur byggnaderna får utformas samt vad de får användas till. Den juridiska benämningen på bestämmelserna är byggrätt.

Initiativ, prioritering och beställning

Initiativet till en detaljplan kan komma från vem som helst, men oftast är det en enskild fastighetsägare, ett byggföretag eller kommunen själv som har ett behov av en detaljplan.

För att på ett systematiskt sätt bedöma i vilken ordning detaljplanerna ska genomföras bedöms planen efter sju prioriteringsgrunder.

Det är kommunstyrelsens planutskott som gör prioriteringen två gånger per år.

Kommunen kan stå för kostnaderna om planen bedöms vara av strategiskt intresse, men man kan också bestämma att beställaren ska betala för arbetet.

Prioriteringsgrunder

Det är på dessa grunder planutskottet gör sina prioriteringar:

 

  • Demografi
    Denna grund beskriver de demografiska behoven, exempelvis förskola, skola och bostäder för äldre.
  • Volym
    Antalet bostäder, verksamheter med mera i det tänkta bygget.
  • Genomförbarhet
    Här görs en bedömning av sannolikheten att projektet verkligen genomförs.
  • Samhällsviktig
    Hur stämmer planens syfte med vad som anges som samhällsviktigt i kommunens verksamhetsplan och översiktsplan?
  • Riktlinjer bostadsplanering
    Hur stämmer planens syfte med kommunens riktlinjer för bostadsplanering i kommunens verksamhetsplan, översiktsplan och grönstrukturplan?
  • Kommunal ekonomi
    Hur stora kommunala investeringar kräver ärendet.
  • Personella resurser
    En sammanvägning av bedömd arbetstid för att göra detaljplanen görs.

I samband med beslutet utses en planarkitekt, en tjänsteman i kommunen som ansvarar för arbetet med detaljplanen.

Planhandlingar

Planarkitekten sätter med utgångspunkt i översiktsplanen nu i gång med att utreda och undersöka platsen och förutsättningarna. Bland annat ska man ange hur gator och allmänna platser ska utformas, liksom kvartersmark och eventuella vattenområden.

Sättet att redovisa i materialet är standardiserat.

Till varje detaljplan hör en plankarta och en planbeskrivning som anger syftet och förklarar innehållet. Planbeskrivningen ska också ange vilka eventuella åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras. Utöver det kan detaljplanen även innehålla andra typer av dokument, till exempel gestaltningsprogram, illustrationer, riskanalyser och bullerutredningar.

Samrådshandling

När planarkitekten anser att man kommit tillräckligt långt i arbetet sammanställs ett förslag som kallas samrådshandling.

Samrådshandlingen lämnas till samhällsbyggnadsnämnden. Om nämnden är nöjd med förslaget beslutar man att godkänna det för nästa steg.

Exempel plankarta

Så här kan en detaljplan se ut (exemplet visar bygget i kvarteret Storken utmed Erik Dahlbergs väg). Finns i större format som länk under Mer information.

Samrådsbeslut

Samrådshandlingen skickas till berörda sakägare, myndigheter och andra relevanta intressenter i ett så kallat plansamråd. Samtidigt annonseras det (bland annat här på kommunens webbplats) så att alla som vill kan lämna synpunkter.

Under samrådstiden kan man lämna in skriftliga synpunkter på förslaget. De tas emot av planarkitekten och sammanfattas i en samrådsredogörelse. Där redovisar kommunen också hur man ställer sig till synpunkterna och varför.

Granskningsbeslut

Eventuellt har samrådsskedet resulterat i behov av fördjupningar och justeringar. Därför bearbetas nu förslaget igen. Sedan tas förslaget återigen upp i samhällsbyggnadsnämnden. Tanken är nu att förslaget ska vara så genomarbetat att det ligger nära den slutliga utformningen.

Men innan kommunen fattar ett slutligt beslut ska man ge berörda ytterligare en möjlighet att komma med synpunkter. Det beslut som samhällsbyggnadsnämnden nu fattar kallas för granskningsbeslut och det förslag de tar ställning till kallas granskningshandling.

Granskning

Sedan granskningshandlingen godkänts av nämnden ska förslaget återigen visas och läggas fram för sakägarna. Detta kallas att planförslaget ställs ut. Enligt lag ska man ha minst tre veckor på sig att komma med synpunkter. Om det rör sig om ett särskilt omfattande förslag brukar däremot granskningstiden vara längre.

Antagande

När granskningstiden är avslutad sammanställs och värderas de synpunkter som har kommit in. Leder det till att kommunen gör nya förändringar i förhållande till granskningshandlingen kan det bli nödvändigt att skicka ut förslaget på förnyad granskning. I annat fall görs planförslaget i ordning för antagande.

Huvudregeln är att det är kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet att anta planen. Man kan i vissa fall (när planen inte är av stor vikt eller principiell betydelse som det står i lagen) delegera beslutet till kommunstyrelsen eller samhällsbyggnadsnämnden.

Beslutet meddelas

När antagandebeslutet har fattats meddelar kommunen länsstyrelsen och andra berörda att en ny detaljplan är antagen. Samtidigt publiceras (kungörs) beslutet på kommunens officiella anslagstavla, här på webbplatsen och ibland också i lokalpressen. I och med det börjar nedräkningen mot det allra sista steget.

Laga kraft

Sedan den nya detaljplanen kungjorts inleds en tre veckors prövotid. Det är den tid som ska gå innan planen blir juridiskt bindande. Det kallas att planen vinner laga kraft.

Under dessa tre veckor har de sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter och inte anser sig fått dem beaktade möjlighet att överklaga.

Om ingen överklagar vinner detaljplanen automatiskt laga kraft efter de tre veckorna. I annat fall först efter att överklagandeprocessen genomförts.

Den som vill överklaga ska skicka en skrivelse till kommunen där man anger vad man vill ha överprövat. Kommunen har då möjlighet att ompröva beslutet. Om man väljer att inte göra det överlämnas överklagandet till länsstyrelsen för prövning. Det beslut länsstyrelsen fattar kan i sin tur överklagas till mark- och miljödomstolen i Växjö. Som allra sista instans kan också beslutet prövas av mark- och miljööverdomstolen eller regeringen (det sista endast om mark- och miljööverdomstolen själv tar initiativet).

Klart för byggprocess

Hela processen fram till att en ny detaljplan vinner laga kraft tar normalt 9–12 månader, men större eller särskilt komplicerade ärenden kan ta längre tid. Om beslutet sedan överklagas kan det bli fråga om avsevärt längre tid, särskilt om överklagandet sker i flera domstolsklasser.

Byggrätten i en detaljplan har en bestämd genomförandetid på 5–15 år. Även efter denna tid är planen giltig men då är inte byggrätten längre garanterad. En byggrätt är den rättighet som fastighetsägaren har att bygga på en tomt. Byggrätten regleras i detaljplanen, exempelvis vad marken/byggnaden får användas till, hur många kvadratmeter som får byggas, byggnadshöjd och minsta avstånd till tomtgräns.

Utökat planförfarande

Det som har beskrivits här ovan är standardförfarandet. Om ärendet bedöms vara av intresse för en bredare allmänhet och inte helt överensstämmer med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande, kan det också hanteras enligt de regler som gäller för så kallat utökat förfarande.

Sidan granskad 2017-02-03

Kalmar kommun, Box 611, 391 26 Kalmar. Kontaktcenter 0480-45 00 00, fax. 0480-45 00 47, Detta är en e-postlänk som visas som en bild. För att kunna läsa länken måste javascript vara aktiverat i webbläsaren. Detta görs av säkerhetsskäl för att minska antalet skräppostmeddelanden som skickas till Kalmar kommun.